Archive for July 24th, 2010

Hiroshima

Tog vanliga tåget till Hiroshima då jag inte har något tågpass, Joel hjälpte mig att köpa och förklarade att jag behövde byta 3 gånger på vägen vilket lät lagom jobbigt med dryga 30 kilo packning.

På tåget visade det sig dock att det inte var något problem då bytena skedde på ändstationen och det vara bara att kila över på andra sidan perrongen för att gå in i ett nytt tåg.

Var enkelt att hitta till mitt boende i jämförelse med Fukuoka och upptäckte även på vägen dit att det var enkelt att planka på spårvagnen. Tanken var att man skulle gå på och sedan då man går av så betalar man för den sträcka man hade åkt. Men inget problem att bara gå av utan att betala så får väl erkänna att man fulåkte ibland… Köpte middag på 7/11 och såg den vanliga samligen med kontorsarbetare som står och läser tidningar i affärerna. Ingen verkar köpa något, i Sverige skulle man genast få frågan om man tänkt att köpa om man började läsa men här sker det överallt.

TRäffade på två svenskar som också bodde där varav den enda planerade att se vm-finalen senare på natten på en irländsk pub som jag tidigare hade fått tips om och som jag även planerade att gå till. Dock var det ju lite sen (matchstart 03:30) så bara att ställa klockan och hoppas att man vaknade till.

Som vanligt hade jag inga problem att vakna men hörde ringklockan för den andra svensken som han bara slog av och sov vidare så blev att jag kilade själv till puben. FAnns några som höll på holland samt några på spaien, kan väl säga att jag var ganska neutral men föredrog helt klart om Holland skulle vinna. Så blev ju dock inte fallet och var ju en ganska tråkig match, stämningen var också ganska dämpad och jag saknade verkligen att sitta på Lugas i Peking med mina vänner där det alltid var fullt ös på matcherna. Fick dock veta senare att det spöregnade den natten så de visade finalen inomhus och det gjorde även att stämningen blev sämre än vad den hade varit under resten av VM.

Så när matchen äntligen var över så blev det att kila hem och sova för att kunna sova några timmar innan det var dax att turista lite i Hiroshima. Hade 2 saker som jag planerade att göra där, det ena var att se Atombombsmuseet och det andra att besöka ön Mijayima som har lite vackra tempel och erbjuder en vacker utsikt från toppen. Valde att börja med atombombsmuseet och ta Mijayima dagen efter, kan väl säga att det visade sig vara fel beslut…

HAde strålande sol då jag besökte museet och jag blev verkligen rörd av att titta på bilderna och läsa om det hela. Att se bilder före och efter från Hiroshima var intressant, innan fanns det en massa byggnader medan efter var det bara grus. Är verkligen en fruktansvärd händelse och tanken av att den extrema värme som utvecklade sig gjorde att huden smälte och hängde på armarna gör verkligen att man undrar vad vi människor håller på med.

Att sedan själva bomben över Hiroshima mer verkar ha varit en forskningshändelse mer än aktiv krigshandling gör det ju ännu mer sjukt med tanke på allt lidande som följde. Kan förresten nämna att det var tänkt att den andra bomben som släpptes i NAgasaki skulle ha hamnat i Kokura (där jag precis hade varit) men de klarade sig pga att det var dåliga väderförhållande.

I parken utanför själva museet har de bla ett monument för att hedra alla barn som dog av atombomben och det restes till ett minne för en tjej vid namn Sadako Sasiki. 1945 var hon 2 år och uppvisade inga men av händelsen innan hon 10 år senare fick leukemi. Hon hade hört att om man vek 1000 papperstranor så blev man frisk från allt och började vika varje dag. Även då hon nått tusen så fortsatte hon vika och hon fortsatte med det ända fram till hon dog. Hennes gamla klass tog snabbt initiativet att hedra henna och startade en inslamling som sedan resulterade i monumentet som består av en tjej som håller en papperstrana ovanför sitt huvud.

Avslutade min vandring vid den så kallade atombombsdomen, det är en av de få byggnader i centrala Hiroshima centrum som stog upp efter bomben och som senare beslutades att den skulle vara kvar som ett minne till eftervärden. Fanns även de som ville att den skulle tas bort för att inte väcka några känslor hos överlevande. Slutade med att den blev kvar och är sedan 1996 Unesco klassad.

På vägen tillbaka till hostelet passade jag på att köpa en bussbiljett till Kobe till dagen efter. Började även regna då jag kilade hem men hoppades att det skulle sluta tills dagen efter så att jag kunde njuta av Mijayima.

Då jag tittade ut nästa morgon kunde jag konstatera att tyvärr fortsatte gårdagens regnväder så blev att sitta och surfa några timmar i hopp om bättre väder. Det kom dock aldrig utan var nog snarare så att det regnade mer. Tillslut kände jag att jag inte kunde vänta längre utan blev att ge sig ut i regnet för att åka till ön ändå. Då jag kom fram till hamnen började jag tänka om jag inte skulle vända då det verkligen spöregnade men hade jag kommit hit kunde jag väl ta en båt över.

PÅ Miyajima har de en massa hjortar som är halvtama och kommer och försöker äta direkt ur ens fickor. Kändes inte direkt som någon sport att jaga dem men hade ju varit gott med en riktigt köttbit efter alla sönderstekna köttkuber i Kina… Hade nog inte varit allt för populärt om jag förverkligade min tanke så kilade vidare och passerade lite fort Miyajimas stora toriport, den står utanför ön i en vik och beroende på tidsvattnet kan man gå ut till den eller ej. Nu gick det fint men verkade ändå lite väl blött att trampa ute på botten i regnet så tog några kort på avstånd innan jag kilade vidare.

PAsserade en pagod och sedan gick jag in på ett tempelområde. Det var verkligen fint med liten park och många vackra byggnader. Eftersom det regnade och helgrått var det ingen ide att åka linbana upp till toppen på berget för att titta på utsikten (förmodligen 3-5 meter…) utan kilade tillbaka igen. Kom från andra hållet av toriporten och såg att det verkade inte lika blött därifrån och att jag nog kunde komma lite närmare. SLutade som det brukar att nyfikenheten tog över så gick ända ut och kollade på pelarna, det var verkligen ett imponerande bygge.

Blev sedan raskt att kila hemåt då jag var dyblöt om fötterna och hade sett det viktigaste. Efter en välförtjänt dusch blev det att sätta sig ner för att planera lite på den kommande resan och upptäckte att det redan var slutsålt på allt boende i Kyoto för under 1000 kronor så fick lite panik och började räkna dagar för att få ihop resan. Slutade med att jag bokade boende för resten av resan med 2 tomma nätter i Tokyo där jag bland annat planerar att bestiga Mt Fuji (nattvandring) samt åka en bit norrut till ett ställe som en kompis har tipsat om.

Bussresan till Kobe är värd att nämnas som ett minne, kom till stationen och inväntade min buss som var försenad med cirka 30 minuter. Trodde inte detta kunde hända i Japan då alla tåg har kommit på minuten som jag har åkt med. Då jag skulle gå på sa busschauffören “High way, long time” medan han korslade armarna. Gissade att han menade att de ej kunde åka expressväg och frågade därför: “How long time?”. Fick då det utfyllande svaret: “Long time, ok?”. Fanns inte mycket jag kunde göra då jag inte visste om det var ok att få tillbaka det jag betalat på biljetten så bara att kila på bussen och hoppas att det inte blev för Long time.

Det gick verkligen sakta och vi körde på riktigt små vägar och det hände lite här och var att vi fick vända för vägen var avstängd. Vet ej vad som var orsaken men gissar på regn då flera av småvägarna var kraftigt översvämmande. Visste inte hur sakta det gick innan jag såg en skylt där det stog Hiroshima airport 43 km, då var det 45 minuter till ordinarie tid vi skulle vara i Kobe. Vi kom fram runt 16:00 vilket var 3 timmar och 40 minuter sent…

Fukuoka, Japan

Den 8:e juli var det så dax att lämna Kina för att åka till ett gammalt drömresmål nämnligen Japan. Dock kändes det bittert att lämna Kina så gladdes inte så mycket för att åka och det var väl inte något jag räknade med då jag bokade resan. Sen är ju Japan ett uland då det kommer till GSM kommunikation vilket gör att då jag lämnade Pudong flygplatsen i Shanghai så skulle jag vara telefonlös tills jag kom till Sverige. Är väl ett rejält ilandsproblem men man är ju van vid att kunna nås och jag gillar ju att prata i telefonen samt att skicka lite sms så det blir en ensam tid i Japan…

Tog en väldig tid att bli instämplad i landet och de tog fingeravtryck mm så att man inte skulle göra något skumt i landet. Letade mig sedan till flygtåget för att ta mig in till centrala Fukuoka.  Började sedan följa en väldigt luddig förklaring till hostelet där jag skulle bo och råkade gå en bit fel, upptäckte det dock ganska fort men varje meter extra kändes grymt tungt med min packning.

Hittade iallafall fram tillslut och kunde dumpa min packning i rummet, såg en Haglöfssäck där så tänkte att det mycket väl kunde vara nån annan svensk där, visade sig senare att det var 2 danskar som var ute och åkte och bodde i rummet. Som en start på turen begav jag mig till Fukuokas tv-torn. Stannade på ett hamburgerhak på vägen för att få i mig lite mat och förstog genast att det skulle bli en dyr resa. Ostburgaren kostade 80 kronor och det var en vanlig hamburgerkedja så ingen speciell restaurangburgare som ju kostar lite mer i Sverige. Passerade en massa ungdomar i skoluniform som väl precis hade slutat skolan. I Japan är ju alla fashinerade av flickor i skoluniform så man undrar om alla har en liten kostig läggning. Känns inte mindre udda då man går in i alla affärer där de har dockor i väldigt kostiga positioner med skoluniform…

TV-tornet ligger nere vid vattnet och det var verkligen en vacker utsikt, kom dit på kvällen så blev att spana in Fukuoka med alla lampor tända. På vägen hem kom jag ikapp en som pratade kinesiska i telefonen, det var skönt att höra något man kände igen efter att ha spanat på alla konstiga skyltar under dagen.

Nästa morgon gick jag till ett snabbköp för att handla lite frukost. Där fick jag uppleva något som verkar vara totalförbjudet i Japan. Att bryta av några bananer från klasen, de är förmodligen tillordnade att det skall vara ungefär lika stora och de har sedan ett fastpris för då jag kom till kassan med mina två bananer istället för 4 så blev kassören helt konfunderad och sprang iväg med mina bananer och kom sedan tillbaka med en bunt på 4 som var original så bara att nicka och köpa det istället. Blev vänligt bugad åt både då jag betalade och fick mina varor, det bugas verkligen överallt och känns ju lite löjligt då de bugar om man köper en macka på 7/11.

Fler kulturchocker infann sig under dagen och blev nog extra synliga då jag bott i Kina det senaste året. Länderna är verkligen som natt och dag, i Kina spottar alla överallt på gatan medan jag aldrig har sett en Japan att spotta. Skulle även korsa en liten enkelriktad gata som bara var 3 meter bred, även om det inte fanns en bil på 500 meters avstånd var det inget som gick över eftersom det var röd gubbe. Förutom den där utlänningen som alla stirrade på och undrade vad han höll på med då han gick över även om det var rött…

Kilade sedan för att kolla lite tempel vilka var lite kassa, de var väldigt små oftast bara ett litet hus och 7 träd runt om så var inget direkt som imponerade efter alla tempel jag sett under året som varit. Dock har de en ganska trevlig och lugnande färg då det verkar mer vara betsat trä (mörkbrunt) och inte någon stark färg.

På kvällen tog jag tåget till Kokura där jag skulle möta upp en soffsurfare vid namn Joel som jag skulle få bo hos, han är från Filipinerna men bor och jobbar i Kokura som engelska lärare.  Blev två bra dagar då jag tillsammans med Joel och hans kompisar kollade runt lite i Kokura. De visade mig även några väldigt unika japanska saker, vi började med att gå till en spelhall.

Iallfall trodde jag det då det stog Taito med stora bokstäver utanför, det visade sig att det var en lokal full med fotomaskiner och där trängdes mest japanska tjejer för att ta kort i maskinerna amt att försöka lägga till gulliga kaninöron och andra atteraljer för att försöka se bättre ut än vad de egentligen gjorde. Det var lite lustigt att se och kunde inte mer än konstatera att det aldrig skulle fungera utanför Japan, detta konstiga land.

Efter att ha ätit något calzoneliknande (av ägg) fyllt med nudlar till lunch passerade vi Kokura slott som låg mitt i stan på en höjd. Det hade det karakteristiska japanska stilen med många tak på sina torn, inte alls som man tänker sig ett europeiskt sagoslott men de är helt klart fina byggnader. Fortsatte till en annan väldigt japansk grej som var Pachinko, det är ett spel (ingen förstog vad det gick ut på) men de som spelar sitter och fyller i lite kulor lite då och då som man bara ser ramla ner. Detta görs samtigt som man röker 7 paket cigaretter och i en ljudnivå som lätt överstiger 100 decibel.

Middagen var dock väldigt speciell, vi åt på ett ramenställe (japanska nudlar) och det var verkligen gjort för ensamma affärsmän. Man satt i egna bås så att man absolut inte skulle råka säga hej till varandra eller störa då man stressade i sig middagen. Kilade in på toan och till min stora glödje hade de en äkta japansk toalett med en massa knappar (även en massa dassrullar av någon anledning), så kunde inte låta bli att sätta mig ner och börja trycka på lite knappar. Kan väl säga att det inte kändes helt naturligt att få en stark vattenstråle rakt upp i baken… Toaletten var en av tre saker jag gärna önskade uppleva i Japan så skönt att bocka av den första, de andra två är att bo i ett lådhotell samt se sumobrottning.

Blev nästan ihjälkörd på kvällen då jag skulle korsa gatan då jag som vanligt kollade vänster och började gå, dockkör de ju på vänster sida i Japan så trafiken kommer från andra hållet så var inte långt ifrån att jag fick tårna avklippta av en japansk lådbil… Japanska bilar i Japan ser inte ut som japanska bilar i europa och resten av världen. De är mycket mindre och ser ut som små fyrkantiga lådor. Antar att de inte är tillåtna i Europa med tanke på att de förmodligen inte klarar krocktesterna samt att vi av tradition har stora bilar men det verkar ju gå mot en trend med mindre bilar även utanför Asien.