Yunnanresan avslutades i staden med det härliga smeknamnet den eveiga vårens stad. Ett sånt namn lockar ju till ett besök och såg framemot att titta runt lite. Så efter att ha vilat mig lite från bilresan så blev det att ge sig ut för att käka lite mat. Xu hade pekat ut en gata där det fanns mycket restauranger och uteställen på kvällen.

Kilade in på ett litet ställe där det inte fanns några bilder att utgå ifrån men hittade menyn med dumplings (jiaozi) så beställde in en omgång. Blev lätt uttittad på restaurangen men åt innan jag kilade ut och kollade på partylivet. Var inte i nån direkt partyform då man var själv i en ny stad och seg efter resan så kilade mest runt och kollade lite innan jag hittade stället att fördriva lite tid på. Hamnade i en arkadhall, alltid kul att köra lite Street Fighter och testa lite nya spel. Dock var det för billigt att spela så min 20-lapp jag hade växlat in tog aldrig slut…

Nästa dag var det att ta sig upp för att turista lite i Kunming, bodde ganska centralt så bara att ta en långpromenad runt stan. Hihttade en park på kartan som jag tänkte kunde vara kul att besöka så på vägen dit passerade jag endel nya höghus där bland annat ett hade formen av en pagod. Lite kul att de inte bara bygger ett rektangelblock men är väl som i Peking där det finns många olika konstiga byggnader.

Parken var fin men inte så stor vilket gjorde att man hela tiden kunde se någon bil passera förbi vilket gjorde att den riktigt avslappnade känslan inte infann sig. Så efter ett tag fick det bli lunch, gick på ett kinesiskt snabbmatsställe (Dicos, en KFC kopia) då jag inte hittade något annat.

Stadsvandringen fortsatte sedan till ett Buddistiskt tempel där de höll på att renovera så var ltie byggarbetsplats i det hela men vissa delar var ändå helt ok. 2 kinesiska tjejer i 20 årsåldern kom fram till mig och undrade om jag ville ha en guide. Van vid alla dessa frågor i Peking så sa direkt “bu yao” (Vill inte). De sa då att de var studenter och att det var gratis då de egentligen bara ville öva sin engelska. De såg inte helt skräckinjagande ut och har lite koll på hur de brukar lura tursiter i Peking så tänkte att det får funka.

Så de hängde med runt på tempelområdet samtidigt som de berättade lite om de olika buddistiska grenarna i Kina. Märkte fort att de inte hade sån stor koll på templet så frågade om det var första gången de var där vilket var fallet… Men de var väl främst ute efter att öva lite engelska, då vi kom ut från templet så fick de lov att kila då de skulle med en buss till deras universitet som låg utanför Kunming. Själv planerade jag att sakta ta mig tillbaka mot hotellet då jag hade bestämt att träffa Jia och Xu (de jag liftade med) kl 4 för att äta middag tillsammans med deras vänner.

På vägen tillbaka märkte jag dock snabbt att min mage inte var i allt för bra form så kan säga att jag förbannade Dicos lunchen ganska rejält…Passerade en gammalt område i Kunming som numera är mest för turister men består av en samling äldre hus som visar hur det såg ut förut innan alla stora betongklumpar byggdes. Var ett helt ok område även om det var mest turistshoppar som så många andra platser i Kina.

Jia och Xu hämtade mig i bil från hotellet och med var även Jias lilla son på ca 5 år. Då han stog i framsätet och kollade ut genom det öppna fönstret så tänkte jag att det är lite skillnad på hur barn färdas i bilar i Kina mot i Sverige… Hade räckt med att bromsa lite hårdare än vanligt för att han hade hamnat i panelen.

Vi kilade till en restaurang som inte såg allt för vacker ut men som är så där skönt kinesisk som man bara måste uppleva på plats. Efter ett tag började deras vänner droppa in och mat och dryck beställdes. HAr länge önskat få uppleva en riktigt kinesisk middag där man skålar med baijiu (50% kinesisk sprit) och är allmänt högljudda (något som är väldigt positivt i Kina). Så blev att äta en massa lokala rätter från Yunnan samtidigt som det skålades friskt hela tiden. Självklart sköttes även all kommunkation på kinesiska så fortsatte att öva mitt tal så mycket det bara gick. Det som var lite tungt var ju att som gäst så ville ju alla skåla lite extra med mig vilket ju gjorde att jag fick dricka det dubbla mot övriga.

Blev sedan att gå vidare till en bar för att dricka lite öl och äntligen fick jag bjuda tillbaka lite då jag blev den som bjöd alla på öl. Dock så hade jag fått i mig lite för mycket Baijiu så kan väl konstatera att klockan var bara barnet då det var läggdags för mig. Xu sa åt mig att det var dags att kila hem och jag kunde inte mer än hålla med så vi tog en taxi tillbaka till hotellet. Kollade klockan då jag kom hem och den var visst bara 23 men ganska skönt att komma i säng då vi hade börjat middagen kl 17.

Söndagsmorgonen var väl ingen höjdare utan var rejält hungrig och slö, räddningen blev en dusch samt att äta mina 5 mangos som vi hade köpt på fredagen för att få lite energi för att orka röra på mig till flyget.

Kan väl konstatera att Kunming inte var den mest intressanta staden jag besökt och att det sagolika namnet den eviga vårens stad endast syftar på att temperaturen är ganska behaglig året om och inte på att staden i sig är mysig. Yunnan var ett bra resmål och förhoppningsvis kan jag åka tillbaka nångång  i framtiden för att besöka lite fler platser.

Efter en natts vila var det bara att dra vidare mot Yuanyang som ligger 35-40 mil söder om Kunming för att spana in lite risfält. Hade fått lite tips dagen innan om vart bussarna gick ifrån så blev en taxi till östra station som jag upptäckte att låg sjukt långt österut i Kunming. En snabbuss skulle avgå 15 min senare så passade perfekt att hoppa på, var heller inte mycket folk på denna så kunde återigen lägga mig och slöa längst bak.

Var en ganska seg resa som tog fyra timmar men så var jag iallfall framme i Gejiu där jag skulle byta buss och köpa en ny biljett för att kunna åka de sista 10 milen.  Det konstiga var dock att biljettpersonalen bara satt och inte ville jobba, fick veta att det var något problem men förstog inte riktigt hur det skulle lösas. Så ringde en kompis i Peking som fick prata med en av arbetare för tolkning, fick veta att det visst var datastrul så de kunde inte sälja några biljetter så fanns inga bussar. Medan jag funderade på hur jag skulle lösa detta så blev det hundmat till lunch (riktigt dålig matsalsmat).

Tänkte först om jag skulle försäkra mig om att inte bomma flyget i Kunming och genast börja min återresa och skippa risterasserna men kände att jag var för nära för att ge upp. Det måste ju finnas någon som skall mot nästa stora ort som var Yuanyang och därifrån borde jag enkelt kunna hitta transport till Xinjie som är ett ställe uppe i bergen ovanför Yuanyang där risterasserna ligger. Så bättre att agera än att sitta och vara bitter så skaffade ett pappersblad i en bokaffär och sedan började jag rita tecknen för Yuanyang och sedan Xinjie stort på baksidan. Fick en stor folksamling runt mig som undrade vad jag som enda utlänning pysslade med. Då jag var klar så tog genast en kinesisk taxiförare min penna och skrev 700 yuan. Jag skrattade lite glatt och sa att jag inte ville köpa hans bil…

De andra nyfikna skrattade och sedan frågade jag om det var någon som skulle mot Yuanyang så vi kunde dela en taxi. Dock ingen som var intresserad så kilade ut och frågade en vakt vilken väg som gick mot Yuanyang. Den jag hade gissat på var rätt och det var bara att bege sig dit och sträcka ut tummen. Snabbt stannade det några småbussar som ville ha mellan 2-400 yuan för att köra. Tyckte det var lite väl dyrt så fortsatte vänta lite. Efter några minuter stannade det ännu en minibuss och han sa att 20 yuan till Yuanyang så bara att hoppa i, snabbt fylldes även bussen med andra som skulle dit. Kan säga att det vara skönt att betala samma pris som övriga och inte något sjukt högt turistpris. Satt i framsätet så hade en perfekt vy över landskapet som passerades, var väldigt fint med risterasses som planerades och jag fick även se mitt första bananträd.

Då vi kom fram till Yuanyang verkade det som att min chaufför redan hade pratat med en annan förare då jag bara betalade honom och hoppade över till en annan. Det var en liten minibuss gjord för 7 kineser men det var redan 8 därinne och då jag kom så fick en flytta bak så att de satt fyra i bredd där man själv skulle klara av att sitta 2. Själv hamnade jag på en extrapall som var ditställd för att kunna rymma ännu en passagerare. Skrattade lite för mig själv på vägen upp då jag tänkte att mycket mer kina än så här kan det nog inte bli.

Väl framme så fick jag betala 10 kronor till så slutsumman på 30 kr blev lite mindre än första budet på 700… Då jag började få slut på pengar på mobilen och var rädd att jag skulle behöva ringa endel för att ta mig tillbaka kilade jag in på China mobile och laddade in 200 yuan, något som jag senare ångrade… Kontaktade sedan ett gästhus som jag hade fått tips om och det visade sig så bra att de var i närheten då de precis hade hämtat upp ett par från London som skulle bo på samma ställe. Fick även veta att det pågick en busstrejk och att det inte vara dataproblem som de hade berättat för mig. På vägen till gästhuset stannade vi på olika ställen runt risfälten och det var verkligen en vacker syn. Tyvärr var jag väl 2 veckor för sen då så gott som allt redan var planterat men det väl väldigt imponerande att se. Det är bäst oplanterad och vattenfyllt då hela bergssidan blir som en spegel. Såg även en ny fräsch Kawasaki eller vad var det egentligen…

Promenaden ner till gästhuset var lite konstig då vi hoppade mellan planteraingar och sista biten så kom vi in på en ny perfekt promenadväg så undrade varför vi ej använt den men fick till svar att det var lite mer spännande. Pratade lite med de från London och sedan var det dax att bestämma rum, det var då jag upptäckte mitt stora misstag på China Mobile. Jag hade bara 180 kronor kvar, varför kollade jag ej innan och bara fyllde på 100… Skulle förmodligen behöva endel slantar för att ta mig tillbaka till Kunming och det fanns ingen bankomat i närheten. Förmodligen nere i Yuanyang men det gjorde även att jag inte kunde spendera en krona mer än nädväntigt däruppe så blev billigaste möjliga boende och frukost och middag för sammanlagt 65 kr för att ha kvar så mycket att röra sig med.

Gav mig sedan ut och vandrade och balanserade på risterasserna, var härligt att promenera runt och kolla hur det var uppbyggt samtidigt som det var helt lugnt runt om mig. Hittade ett ställe där det fortfarande fanns några oplanerade terasser och tänkte att jag skulle ta en bild, hade dock inte mitt lilla kameraställ med mig utan blev att ställa ner kameran och balansera lite. Verkade som att det skulle funka så slog igång och kilade iväg, snabt hörde jag en smäll bakom mig och såg att kameran hade ramlat ner ca 1,7 meter rakt ner i betong där det även var lite vatten. Rusade fram och såg att främre delen av objektivet var snett och testade att bryta tillbaks det vilket ej funkade. Men det som ej går med lite våld går med lite mer så bara att bryta och tillslut hoppade den i läge. Dock gick det tyvärr inte att zomma och de flest av knapparna var konstiga. Var rejält bitter att jag inte bara tog bilden dagen efter då jag skulle ha med mig kamerastället men kunde iallfall konstatera att det gick att ta bilder även om det var omöjligt att zooma.

Gick lite surt tillbaka för att komma tillbaka lagom till middagen. Fick agera tolk mellan ägaren och londonparet så det var lite kul, lite kinesiska verkar man ha lärt sig. Blev en tidig sänggång för att kunna vara pigg och se soluppgången som skulle ske runt 6-tiden. Dock var det rejält grått så bara att konstatera att det inte blev nån soluppgång att hurra för men gav mig ut på risfältet för att ta lite bilder och titta runt lite till. Tog även bilden som sabbade mig kamera dagen innan… Glädjande kunde jag även konstatera att det nu var möjligt att zooma och att knapparna hade börjat funka under natten. Vet ej om det berodde på att den hade torkat ur då jag hade haft den i öppet läge hela natten. Senare kunde jag även konstatera att det var den första positiva händelsen på en dag som skulle komma att bli helt oväntat lyckad.

Efter lite fotograferande så kilade jag upp för frukost, medan vi åt började det spöregna och londonparet gav sig sedan iväg för att möte upp gårdagens busschaufför som skulle köra dem till olika fält och sedan en marknad. De frågade om jag ville vara med, skulle kosta 100 kr och sedan skulle jag haft 15 kronor på markanden och att ta mig ner till Yuanyang så kändes inte som ett alterantiv då jag hade spenderat mina slantar på China mobile. Samtidigt så planerade de att vara ute hela dagen medan jag ville hinna tillbaka till Kunming så avböjde erbjudandet att åka med.

Istället packade jag väskan och började gå upp mot vägen, tog den nya fina gångstigen då jag täntke att den måste ju vara byggd för att flytta runt turister. Efter ett tag upptäckte jag dock varför vi ej gick den dagen innan, den slutade mitt i ett bygge men orkade ej vända tillbaka så glättrade uppför ett grustag. Kan väl säga att mina skor inte var direkt rena efter klättringen då det regnade, fick dock även lov att kila rakt igenom bygget och var rejält uttittad av arbetarna då jag passerade förbi.

Väl uppe på vägen vvara det bara att ta fram min bunt med liftningspapper som jag hade förberett för att ta mig tillbaka, var nu utrrustat med Gejiu och Kunming. Efter en minut kom första bilen och jag sträckte ut tummen och lyckades få lift. De undrade vart jag skulle och jag sa Kunming men förstår att nu är det väl Yuanyang som gäller så undrade vart de skulle, de skulle hela vägen till Gejiu så fick åka med om jag ville. Liftandet kunde inte ha börjat bättre och efter att ha försäkrat att det var gratis och de ej ville ha betalt så var det bara att börja berätta om vart jag kom ifrån samt vad jag gjorde i Kina.

De jag liftade med var två grabbar (Jia och Xu, med risk för felstavning)  i 35-årsåldern som hade varit där på affärer. Sverige hade de ganska bra koll på som exempelvis Roxette, Volvo, fotbollslandslaget samt självklart JO Waldner samt Jörgen Persson. REsan var väldigt lyckad och vi pratade om allt möjligt efter cirka 5 mil stannade vi för att handla färsk Yunnan mango. Försökte att betala då de ju körde bilen men det fick jag inte utan de köpte mango åt både mig och dem. Då vi fortsatte färden berättade de att de egentligen skulle hela vägen till Kunming men att de inte körde den stora motorvägen (dyra biltullar) så om jag ville så fick jag åka med hela vägen.

Det var inget att tveka på, ville absolut inte bli strandad i Gejiu och ett mycket bättre alternativ att fortsätta med några som var riktigt trevliga att prata med och en perfekt chans att öva tal. En bit efter Gejiu blev det lunch i Kaiyuan, kändes som att jag nog var den första utlänningen i stan då jag var rejält uttittad. Vi åt på en restaurang som serverade en massa lokala rätter så fick prova en massa mat från Yunnan, det var riktigt gott och de försäkrade sig om att det itne var för stark för mig så fick en specialkryddblandning som jag inte skulle dö av… Lyckades inte med att betala här heller så bara att tacka så mycket det gick.

Kilade på toaletten vid en närliggande marknad och såg en bur med lite hundar så frågade Xu om de var till för att äta och han sa att endel hamnar säkert på tallriken. Var helt normala hundar som kunde ha varit sällskapshundar hemma i Sverige, har alltid undrar vilka sorter de använder för mat men verkar vara lite allt möjligt.

Under middagen sa de att vi skulle åka och be, ingen aning om vad detta heter på kinesiska men med kroppsspråk visade de lite bugande och det var ju bara att säga inga problem och bara att ta seden dit man kommer. Efter en timmes färd såg jag en stor gyllene budda högst uppe på en kulle och de sa att dit skall vi. Fanns en bilväg upp men vi fick inte ta den, så åkte in på parkeringen och köpte rökelsestänger av en försäljerska. Jiu berättade att detta måste jag köpa själv om jag ville ha, antar att det har något med religionen att göra att man måste själv stå för sitt offer eller nåt sånt. Tänkte att en sån här chans kan jag ju inte missa så kilade även fram till damen och köpte ett kit för 25 yuan precis som dem. Hon sa några böner över rökelsen och sedan fick jag en uppsättning.

Nu då vi hade köpt rökelse var det visst ok att köra uppför vägen då de öppnade bommen för oss. Parkerade bilen på ett ställe som vi trodde var rätt men visade sig att det fortfarande var en massa trappsteg kvar. Som vanligt fick jag ej betala då vi behövde betala inträde till tempelomnrådet… På väg upp passerade vi en tjock skrattande bronsbudda med stora öron de sa något om hans öron så drog lite i ena vilket verkade vara fel då de visade att de strök handen över öronen och magen för att få tur. Har visst endel kvar att lära innan jag blir fullgod buddist.

Buddan på toppen var verkligen stor och vi tog fram vår rökelse för att tända på och offra dessa. Kollade hur de gjorde och höll på att bränna av mig handen då det började brinna men bara att köra på. Viftade lite med rökelsen för att sprida röken innan det var dax att placera dem i den stora urnan för rökelser. Avslutade med 3 stora och tänkte bara lägga dem i urnan som de små men blev tillsagd att de skall spridas mellan de tre urnorna som fanns på platsen. Avslutningsvis tog vi en bild och kunde inte mer än att konstatera att det var en häftig dag med totalt oväntade upplevelser. Vem vet, kanske har jag konverterat till buddismen nu utan att veta det…

Fortsatte mot Kunming samtidigt som vi pratade om allt möjligt och då det var cirka 10 mil kvar så började det vara en massa stenar likt raukar i landskapet. Finns en turistattraktion i området som kallas stenskogen där man kan ströva runt mellan en massa sådana. Fick dock se en massa från vägen då vi åkte så kände inget behov att slösa både tid i Kunming och pengar på att besöka det nästa dag utan skulle kunna fokusera på Kunming vilket var skönt.

Framme i Kunming körde de mig till ett hotell som de rekommenderade och blev kanske lite dyrare än väntat men kände att det inte var något läge att tacka nej utan bara att checka in i rummet de hade. Dock så låg rummet mot gatan och kan säga att det vara svårt att avgöra om fönstret var stängt eller ej då det inte stängde ut något som helst ljud. Avslutningsvis frågade jag om de skulle vilja följa med ut så att jag kunde bjuda dem på en öl dagen efter, ville ju på något sätt ge tillbaka lite för all deras otroliga gästfrihet och vi bestämde att vi skulle höras dagen efter.

Då jag hade kommit upp på rummet var det inte lika fräscht som mitt förra rum i Kunming men det fick vara ok. La mig ner på sängen och kunde inte mer än konsterara att busstrejken gjorde att jag fick en av mina bästa om mest udda dagar i Kina. Hade väl samtidigt väldigt tur att jag just träffade på dem då jag liftade men det skall man ju ha ibland.

Resan till Dali handlade mest om att hoppas att komma fram levande. Åkte i en fullpackad buss med plats för kanske 20 personer, chauffören gjorde omkörningar i backar och kurvor där han inte hade nån koll om vi skulle få möte. Hände väl lite då och då att det blev att panikbromsa och göra lite olika undanmanövrar. En unge hade lite problem att hålla tätt så hans mamma hjälpte honom att pinka i sopkorgen, dock så behövdes det även tömmas bakåt och det blev gjort lite halvt på bussgolvet innan vi stannade så att de kunde avsluta utanför. Måste helt klart finnas en stor potential för att sälja blöjor i Kina om man kan ändra deras beteende från brallor med hål i baken till kanske en svensk SCA-blöja.

Då jag närmade mig Dali såg jag genast Dalis mest kända sevärdighet de tre Pagoderna och planen var att hitta ett boende för att sedan åka dit och kolla. HOppade av bussen i gamla stan och började leta mig runt, var inte helt självklart vart jag skulle ta vägen men hittade ett internetcafe för att kunna söka boende. Dock blev jag återigen drabbad av Yunnans internetdiskriminering av utlänningar så bara att kila vidare. Mötte en fransk backbacker på gatan och frågade om han hade något boendetips och han nämnde på ett ställe i närheten där han hade bott som var väldigt fräscht och lugnt. Så begav mig dit och återigen fick hela sovsalen för mig själv så det kändes bekvämt.

Efter att ha dumpad grejerna blev det att kila ut och hyra en cykel för att ta mig till pagoderna. Väl där blev jag genast påhoppat av en försäljare som pratade dialekt så svårt att förstå vad han ville men efter ett tag förstog jag att han ville sälja en entrebiljett billigare än vid kassan vilket jag tackade nej till. Det fina då jag kom in var att jag kunde köpa studentbiljett som var 40 kinesiska billigare än skojaren därute…

PArken runt pagoderna var väldigt fin och uppbyggd med mindre dammar där man kunde få fina bilder av pagoderna som speglades i vattnet. Den största pagoden är 69 meter hög och byggdes redan runt år 850, väldigt imponerande att de lyckades bygga något sådant och att de fortfarande står upp. Bakom pagoderna upp mot bergsidan är det ett stort tempelområde som byggdes upp under 80-talet. Det hade totaltförstörts tidigare under kulturrevolutionen som så mycket annat på temat buddism under den perioden.  Nu användes det ändå aktivt av munkar som man såg passera lite här och var. I Sverige skulle vi nog resonera att det är för dyrt att återställa något sådant men här är ju även arbetskraften lite billigare.

Var ganska långt till den sista tempelbyggnaden men jag nötte på igenom alla huvudbyggnader. Hade heller inget annat jag behövde stressa till så var skönt att bara strosa runt ltie. Efter att ha vänt uppe i det sista tornet begav jag mig sakta tillbaka och lade mig även mer på en bänkliknande sak och slöade några minuter.

Cyklade sedan tillbaka till centrum i Dalis gamla stad för att äta lite middag, upptäckte snabbt att det jag hade hört om att det erbjuds mycket mariuana var sant. Inom ca 5 minuter hade 3 olika personer frågat om jag ville röka efter middagen. På väg till mitt boende gjorde jag något jag skulle få ångrade kommande dagarna. Hade så gott som slut på min solkräm och kilade in och köpte ny. Valde dock ett kinesisk märke då jag tänkte att de ju borde kunna ha bra kvalitet på något sånt då alla kinesiska tjejer är livrädda för solen. Inhandlade även lite rakskum då jag började se ut som en vilde då jag ej rakat mig sedan jag lämnade Peking.

Nästa dag hade jag planerat att påbörja en tvådagarstur runt Erhai sjön som alla säger är väldigt vacker men då jag tittade ut så spöregnade det och konstaterade att det var bara att stanna inne. Så utnyttjade dagen med att plugga ikapp lite vilket ju inte kunde skada efter den vilda diskussionen som var innan avresan. Tränade även lite tal med en 5-åring från Hangzhou han pratade helt klart bättre än mig men var kul att det gick att kommunicera lite.

Det fick istället bli en förkortad cykeltur dagen efter då det var strålande sol och önskade ta mig till Kunming på kvällen. Smorde in mina armar rejält med min kinesiska solkräm innan det var att cykla för att förhoppnignsvis få ett bra skydd. Var längre än väntat att komma ner till sjön men cyklade på en liten väg som gick över risfälten vilket gav en känsla att verkligen vara i Kina då man såg arbetarna plantera ris och plöja med sina oxar.

Vattnet var helt spegelblankt och efter ett mindre stopp cyklade jag vidare då mitt mål var en halvö som jag hade tipsats om som låg kanske 1,5 mil norr om Dali. Helst ville man ju följa sjön men var inte helt enkelt då det flera gånger blev att vända om eftersom stigen man hade följt bara tog slut. Hamnade mitt i ett majsfält engång men även det gick fint att passera igenom på en 40 cm smal stig mellan plantagen…

Efter ett tag mötte jag en kines som också var ute på cykeltur och vi tog följe. Han var inte riktigt lika säker på att cykla som mig och då vi körde på en smal stig över risfälten råkade han ramla i… Kunde inte mer än småskratta då ju skadeglädjen är den enda sanna glödjen. Kan väl konstatera att det blev lite större stigar efter det. Efter en väldigt lång färd så var vi framme vid halvön, hade tagit mycket längre tid än vad jag hade tänkt mig och blev lite paus medan vi tittade runt. Kändes även som att mina armar brann så kunde konstatera att det tyvärr var kinesisk kvalitet på solkrämen. Lyckades pressa ur några få droppar till ur min gamla svenska tup för att kunna få ett litet bättre skydd. Halvön var ett fint ställe men kanske inte så vackert som jag hade fått återberättat för mig så blev att vända om till Dali.

Körde stora vägen tillbaka då det var helt klart mer effektivt än över alla risfält. Konstaterade snabbt att kinesen hamnade lite efter så väntade in honom men nästa gång då han hamnade efter så fortsatte jag nöta på eftersom jag behövde komma tillbaka fort. Efter ett tag körde en traktorliknande sak om mig och kände att det vore skönt att vila lite så trmpade ikapp och greppade i sian på flaket. Kan säga att det var riktigt skönt att tolka och det var många vid sidan av vägen som log brett då jag passerade hängandes efter traktorn. Hängde med hela vägen tillbaka till Dali (typ 1,2 mil) förutom nån gång då jag fick släppa vid omkörningar. Vinkade till chauffören då jag trampade iväg och han bara flinade då han tog adjö av sin liftare.

Lämnade tillbaka cykeln och begav mig till tågstationen dock hade de inget till Kunming förren sen kväll så hittade ett bussbolag i närheten som hade en snabbus som skulle åka om 30 minuter vilket passade perfekt. Det sköna var att det inte var så många på bussen så jag kunde lägga mig tvärs över de 5 sätena längst bak.

Var framme 21:30 i Kunming och var även hemlös så kilade åter igen in på ett Internetcafe med förhoppningen att hitta något ställe att bo på, blev som vanligt tvärnej. Så bekladade mig att jag ej hade någonstans att bo och hon sa att det fanns hotell i byggnaden men då jag var på västra busstationen långt från centrum kändes ej det aktuellt utan hoppade istället i en taxi för att åka till tågstationen då dessa alltid ligger centralt. Pratade med taxichauffören på vägen att jag egentligen var ute efter ett boende i centrum så han släppte av mig på ett ställe där de ville ha 200 yuan per natt, kändes lite bittert och dyrt för Yunnan efter att ha betalat 30 kronor de andra nätterna. Så tackade nej och taxikillen ville då köra mig till ett ställe 30 meter bort men sa att det är ok jag kan gå. Antar att han fick provision om han lyckades få någon att bo på hotellen.

Tog en liten promenad runt i kvarteren och såg sedan en skum skylt där det stog rum på kinesiska men det ledde upp i en kolsvart trappuppgång så kändes inte helt bra utan tänkte om och kilade in på ett närliggande hotell där de ville ha 138 kinesiska för en natt. Kände som ett bra alternativ och det var riktigt fräsch, var skönt att ha ett eget rum med dusch och toalett efter alla sovsalar även om jag varit själv i dem. Från toan fanns det även ett enormt fönster ut mot sängen på samma sätt som då jag var i Yangshou, de som ej kommer ihåg hur det såg ut kan kolla här.