Gårdagen började inte riktigt som jag hade tänkt. PÅ första lektionen hade vi ett test på det vi hade gjort än så länge, läraren sa tidigare att vi skulle få ett papper på de första 8 kapitlen så med min väldigt svaga kinesiska förväntade jag mig en sammanfattning på de viktigaste grammatiska delarna mm. Var ju ingen höjdare att det var ett test och då jag inte hade läst något hade jag väldigt svårt med att klara av exempelvis alla nya tecknen. Vi fick tillbaka det idag och jag drog in 49,5 poäng av 100. Inget jag är direkt stolt över men det fanns andra som hade det värre… Som tur är så verkar det vara mest ett test för oss själva att se hur vi låg till samt om vi behöver öva mer och det kan jag väl konstatera att behövs. Måste försöka köra lite återblick under ledigheten även om det kommer att vara svårt att motivera sig då det är gött att vara ledig samt ett bra tillfälle att istället öva lite tal och hörförståelse.

Det som dock gjorde mig väldigt bitter igår var att jag hade sett framemot att kolla efter lägenheter. På rasten vid kl 10 kom fluortanten (de mäter fortfarande tempen på pannbenet…) och då fick jag och några till (de som är på stipendie) veta att det var väldigt viktigt att vi gick till en byggnad kl 14:00 för det skulle ges väldigt viktig info om stipendiet. Så blev tyvärr att avboka min lägenhetskoll vilket kändes riktigt surt. Visste inte om jag skulle kunna skippa att kila dit eller om de skulle bli arga så var bäst att infinna sig.

Väl där började jag ana oro att det bara skulle bli nån presentation och inget vettigt och mina värsta farhågor infriade sig. Det började med att rektorn pratade (endast på kinesiska ingen översättning) och sedan nån mer lärare som visade en powerpoint där jag iallafall förstog tecknen för att kina blir 60 år. Inträffar imorgon… Efter att ha småsovit (var ej ensam som gjorde det) igenom powerpointen fortsatte det med att 10-15 elever var upp och tackade att de fick studera och att de hade möjlighet att få vara i Kina. Det hela avslutades med att rektorn pratade igen och det hela var över på nästan 2 timmar. Allt var på kinesiska och det var omöjligt att förstå något mer än ett Hej och Tack lite här och var. Det hela var precis som the Opening cermony som jag skrev om tidigare förutom att då översattes iallafall allt. Kan säga att jag var riktigt bitter igår och kan inte förstå att de lurade oss att gå på det. Känns riktigt surt då jag fick lov att ställa in lägenhetskollen och nu blir det nationaldagsfirande så kommer inte att gå att kolla på lägenheter på ett tag.

Det positiva är iallafall att nu är jag ledig till nästa lördadg då vi har lektion hela helgen så skall bli skönt att ta det lite lugnt. Behöver varva ner lite även om det väl kommer att bli endel självstudier både i boken samt genom att träffa mina språkkompisar och öva lite. Fick även frågan av en i klassen om jag ville med på busstur en bit norrut i Kina till bland annat Gobiöknen. Var visst möjligt att testa lite sandboard vilket nog kan vara kul att göra på dynerna. Dock kommer de inte tillbaka förren sent på måndag kväll och då jag flyger till Xian på tisdag förmiddag är det itne riktigt aktuellt, får åka dit en annan gång.

Yesterday didnt started as planned, i got to class and were expection a summary of what we have been tudying this far but ended up with a test. The teacher said some days ago that he was going to give us a paper on tuesday and with my poor chinese i understood it as if he was going to give us a summary of the grammar so far… Cant said the test went too good because i hadnt studied but at least it seams that it was mostly for us to know that we need to study some more.

LAter on i had to cancel my meeting with a friend that was going to help me look for apartments because we were going to be given inportant information. Later in it showed that it was just about something else and only in chinese so it was really bad and i felt very bad for cancelling my apartment hunting since now its also national holidays so everything will be closed and we cant go looking for something.

Så var det tillslut dax för söndag efter en mycket hektiskt vecka hade det varit skönt att få sova ut lite. Maria hade inflyttningsfest i hennes lägenhet igår vilket gjorde att man inte kunde lägga sig direkt då man kom hem från Badaling men blev ändå en lugn kväll med bara någon öl. De flest kilade vid halv 12 medan jag var kvar en timme längre och pratade lite svenska med Maria och hennes kille. Var skönt att inte behöva uttrycka sig på engelska eller kinesiska för en gångs skull. Var väldigt trött på slutet och höll på att somna medan jag stog upp, kände att jag höll på att tippa så gjorde nog rätt som gick hem till sängen. De hade förresten en sån där häftig japansk toalett med fjärrkontroll men den var urkopplad, hoppas att se och prova många sådana på vägen hem via Japan.

Då jag alltid anser att jag lär mig mer genom att vara i skolan än att ligga i sängen (fick höra det i Borlänge några gånger att jag var galen som gick till föreläsningen då vi hade avslutat festen två timmar innan) så tog jag mig till lektionen kl 08:00 på mina värkande ben och då jag kom in cirka 2 minuter för sent var det endast 3 andra där. Undrade om jag inte hade gjort bäst i att sova vidare men efter cirka 20 minuter var vi nog runt 10 personer så inte alls så illa. Var en vanlig dag i klassen förutom att jag var lite tröttare än väntat. Läraren för hörförståelseklassen undrade även varför jag var så trött idag (hon såg att jag satt och nickade så skönt som jag brukar kunna göra framför tv:n…) och skyllde på Badaling och att jag hade sovit lite för lite på slutet.

Genomled iallafall även om jag som vanligt inte förstog något vilket ju gör det ännu enklare att somna. Efter lektionen var det dax att träffa Yehuans kompis (Jianwei) som skulle hjälpa mig att kolla efter lägenhet. Vi möttes upp i ett köpcentrum och hade lunch, försökte att betala men han insisterade då jag var gäst. Ville ju gärna ge honom något som tack för att han skulle hjälpa mig, en kompis till honom anslöt sedan som också letade lägenet åt honom och hans tjej. Så vi började kolla efter lägenheter med 2 sovrum och blev runtflyttade till råtthål efter råtthål av dessa mäklare, hatar dem… Skall lägga upp en bild sedan på en äkta kinesisk dusch där man måste sitta på toaletten för att duscha, förstår inte riktigt hur det går till.

Tillsut kom vi till ett högre hus och mina förväntningar höjdes något, hittade en lägenhet där det bodde två tjejer som skulle flytta ut den 1:a oktober. Den var ganska billig och helt klart dagens fräschaste. Jianwei sa då att hans kompis inte hade råd att pröjsa så mycket för sitt boende och tyckte att det på så sätt kunde vara väldigt oschysst då rummen var så gott som likvärdiga och att vi kunde försöka kolla på något eget åt bara mig senare.

På slutet av dagen kom vi in i en lägenhet som var såg helt ok ut men något saknades, golvet. Man gick direkt på betongen och de berättade att då de flyttar tar de med sig alla möbler så endast köket är kvar. Sa att det itne spelar nån roll då jag inte flyttar in i en lägenhet utan golv…

Väldigt trötta så avslutades sen dagen genom att Jianweis fru mötte upp oss innan vi tog oss till en hotpot-restaurang för middag. Var väldigt gött och åt riktigt mycket, försökte även denna gång att få betala då han hade varit så snäll och hjälp mig hela dagen och jag ville gärna ge något tillbaka. Dock var det helt omöjligt att få göra, sa att de var mer än välkomna till Sverige så skall jag bjuda på lite älg.

Under tiden som vi letade och det senaste dygnet så har jag börjat fundera lite på hur det skulle vara att hitta något eget. Kanske hyra en helt egen lägenhet och helt enkelt vara kung i mitt hem utan att behöva bry mig om någon annan. Så på tisdag då jag och Jianwei ger oss ut på koll igen så kommer vi nog att kolla på några egna ställen så får jag se vad jag blir sugen på. Kommer även att vägra att mäklarna tar med oss till hus med mindre än 10 våningar då de lägre i regel är väldigt nergågna och för att få en acceptabel boendestandard måste man nog vara i någon av de högre husen. Sen vore det ju riktigt coolt att bo högt upp för att få en fin vy ut över Peking.

Kommer att lägga upp lite bilder om de senaste äventyren inom en snar framtid…

Im sorry that i havent written any english review for the last one’s but i hope to have time to do during the october holidays.

På lördagen var det då dax för en tripp till Badaling (八达岭) vilket innebar samling klockan 08:15. Var iallafall så duktig att jag åkte hem lite tidigare än de övriga från Sanlitun så hann iallafall sova 3 timmar. Kom in i bussen och jag, Carlos Vincent och en av ryssarna satte oss längst bak, det stog snart klart att bussen inte var kontruerad för större axelbredd än 30 cm breda kineser. Dock var benutrymmet av någon konstig anledning riktigt bra. Vi hade iallafall tur att ingen fyllde den femte platsen men det var ändå trångt.

Väl framme då vi kom av bussen uppkom den vanliga gruppängslan att alla var otrygga vart de skulle gå innan en av lärarna visade vägen mot ingången. Fick även veta att vi skulle vara tillbaka till bussen kl 12:30 och då var klockan lite efter 10. Togs endel gruppfoton innan vi kilade in och då visade det sig verkligen att människan är ett flockdjur som helst inte går mot strömmen. Det fanns två vägar att gå en till vänster dit nästan ingen gick och en till höger dit alla gick. Högra sidan såg lite ut som en marknad, inte lika trångt som i Rättvik men det var ändå fullt. Sa åt lite folk att vi går åt vänster då det ju är tomt där men fick den väldigt enkla förklaringen att alla andra går ju åt höger…

Har aldrig haft problem att gå mot strömmen så slutade med att jag sa 再见 (Vi synes) och tog åt höger. Tänkte att om jag ändå är här så kan jag ju kila dit det inte är en massa folk. Backen uppför var ganska tung och det började bli varmt då solen kom fram, hade tyvärr lämnat min solkräm i rummet då det regnade i Peking något som min bleka svenska programmerarhud inte gillade… Mötte några få människor på vägen samt att endel höll på att då i uppförsbacken men det var ju bara att släpa sig uppför räckena (standard för 1000 år sedan har jag hört). Efter 20 minuter hade jag tagit mig upp på toppen och en fin vy över dalen och kinesiska muren bredde ut sig. Dock förstörde en enorm reklamskylt för Beijing 2008  utsikten…

Det var ändå lite trevligt att vara där uppe och titta ner i dalgången och då jag fortsatte min väg såg jag att det verkade vara orestaurerat 300 meter framför mig. Blev nöjd att äntligen skulle det bli lite äkta murkänsla. Besvikelsen var därför total då jag såg att det var en stor mur i vägen och det stog No Visitors så tog några kort och fick hjälp att ta ett kort med mig på också.

Ringde på Carlos som hängde med klungan uppför den andra väggen och sa att jag hade kommit till vägs ände och tänkte vända ner. Om jag bara hade krafter då jag kom ner igen så kanske jag tittar upp för den delen lite också. Så började klättringen neråt igen, inte direkt det skönaste jag har gjort då min kassa knä gjorde sig påmind hela tiden. Är alltid värst att gå nerför och bromsa, tog det ganska lugnt nerför och stannade för att andas in den friskaste luft haft sedan jag lämnade Sverige men dock så störs idyllen i Badaling av nån konstig kinesisk musik som de spelar i högtalare.

Väl nere i dalen igen så var klockan runt 11:30 och tänkte att jag hade ju en hel timme på mig att ta mig upp en bit och sedan ner igen. Efter ett par hundra meter så mötte jag ena läraren som sa att det var dax att gå ner men sa att det är ju 45 min kvar och har inte mött någon än så behöver nog itne vara orolig att bli kvarlämnad. Ett tag senare mötte jag den största gruppen med klasskompisar och och hade snart hela gänget från Saudiaribien runt mig som ville ha en bild. De undrade förstås vart jag hade tagit vägen och pekade lite fint på andra sidan att jag hade varit där. Spurtade sedan uppför och mötte lite fler som sa att det var dags att kila ner men tänkte att jag måste ju nå toppen först och sa att jag kommer snart ikapp dem igen. Fick tanka lite vatten av Melissa då jag mötte henne och Bolette då mitt hade tagit slut, var välbehövligt.

Kom som väntat upp till toppen och kilade bara en liten bit till innan jag vände och det dröjde inte länge innan jag hade hunnit ikapp de andra som var sist. Höll en normalgod fart (lätt att hålla lite fart om man endast har sig själv att släpa på och ej 10 andra) och kan konstatera att jag var nere innan ett antal andra. Fick höra att jag var väldigt röd i ansiktet så antar att det blir att ömsa skinn om några dagar då solen var oväntad stark och jag hade laddat för en mulen dag med paraply och allt…

Trippen avslutades med ett gruppfoto längst ner innan det var dags att bege sig till bussen. Kan säga att jag var ganska mör och såg framemot lite paus. Tyvärr hade jag oturen att det var en person till med på bussresan hem som då tog den “tomma” platsen längst bak vid oss. Som vältränad Kasakstanier hade han en ganska god axelbredd så slutade med att vi satt sick-sack framåtlutade/bakåtlutade för att få plats.

Kan väl konstatera att Badaling var ltie som väntat, dock inte riktigt lika mycket folk som jag hade trott. Att det är räcken överallt, mycket folk, det spelas konstig musik och att Badaling delen är i bättre skick än originalmuren gör att jag inte kan rekommendera någon att åka till den delen. Alla dessa fixar gör att man helt tappar den historiska känslan (Muren kunde lika gärna ha legat i Sverige) som ändå är så viktig. Sa till några av de andra att jag kommer att åka till riktiga muren om några veckor och endel verkade intresserade så blir nog att ordna med en sån tripp.

Att lära sig kinesiska är inte bara sitta av några lektioner för att sedan bara ha kul med kompisarna. Allt man gör är med tanken att man skall lära sig kinesiska.

Tänkte bättre förklara detta genom att beskriva den gångna veckan. Varje veckodag har jag lektion mellan 8-12 som resulterar i läxor som tar några timmar att göra. Efter det så gäller det att hinna med att träffa folk och då helst kinesiser då det är det klart bästa sättet att lära sig att prata och förstå kinesiska. Som jag tidigare har sagt så är det ju mitt största problem att jag aldrig förstår något när nån säger något samt att jag inte kan uttrycka mig, dels beroende på mitt bristande ordförråd samt att jag inte har övat så jag inte har något flyt i meningarna.

I måndags hade jag som vanligt klass och sedan fixa med läxor innan det blev att åka och kolla på en lägenhet, min annons som jag lade ut gav mig kontakt med en kinesiska i 35-årsåldern som letade efter lägenhet med eftersom det är svårt att hitta något billigt och bra om man är ensam så ville hon leta tillsammans. Mycket skönt för mig då det innebar att hon letade och sedan ringde om det fanns något intressant att kolla på. Lägenheten vi kollade på måndagen låg lite mindre än 1 km från universitet på 15 våningen. Den var fin och helt klart något jag kunde tänka mig att på i, ett av problemen var dock att de ville ha 4000 RMB/mån för den och då min kinesiska lägenhetsletare inte är så betalningsstark kunde hon inte lägga mer än 1700, vilket innebar 2300 för mig.  Hon prutade ner den 100 RMB men är ju inte direkt mycket att hänga i granen, dock så hade hon även spanat in en annan som vi kunde kolla på dagen efter. Ett problem var att hon var desperat då hennes kontrakt gick ut på onsdag så fanns en viss panik att hitta något.

Efter en väldigt seg och uttragen lägenhetskoll så kunde jag kila vidare för kvällens aktivietet, skulle träffa en soffsurfare som jag träffat en vecka tidigare på ett litet event för att käka lite och öva lite kinesiska. Dock så visste jag ej riktigt vart jag skulle samt att det drog ut på tiden vid lägenheten så anlände 1 timme för sent, skämdes verkligen då jag ju själv vet hur bittert det är att vänta på någon.

Tisdag började som måndag med lektion och sedan mötte jag upp den desperata lägenhetstjejen för att kolla på en annan. Det visade sig vara en lägenhet som var lagom för mig medan hon verkade tycka att den var bra och undrade om jag hade tid med kontraktsskrivning i kväll. SA att jag hade ett telefonmöte med Sverige samt att jag inte riktigt ville ha den lägenheter, dock är hennes engelska lite kass eller annars är det så att hon hör vad hon vill höra så hon sa att vi hör av oss om vilken tid som gäller för kvällen. Vi kilade sen på ett fik och jag sa att jag inte ville bo i den då det såg ut som att något dött på toaletten samt att den endast hade ett riktigt sovrum medan det andra var vardagsrummet. Efter att ha fått henne att förstå att hon måste äta middag i sin säng så klarnade det att den inte var så bra. Under tiden så ringde de från gårdagens lägenhet och meddelade att de kunde hyra ut för 3800 på 12 månader. Är väl inte allt för sugen att hyra 12 månader då det ju ger mig en enorm månadskostnad då jag inkluderar de sista 3. De sa att det var ok att hyra ut på andra hand men jag är skeptisk.

Den desperata tjejen som inte skulle ha någonstans att bo imorgon hoppades verkligen att jag skulle säga att det var lugnt med 12 månader medan jag sa att jag måste kolla först, hon blev nästan arg och upprörd innan vi avslutade fikat. Skickade meddelande till 2 av mina soffsurfarkompisar som tyckte att jag borde kunna få tag på något kortare samt att jag bör kolla på mer innan jag bestämmer mig. Detta resulterade  i att jag senare sa att jag inte kan skriva ett kontrakt på 12 månader och att hon får fortsätta leta. Även om det var en fin lägenhet så känns det ju onödigt att hamna på en verklig hyra på runt 3200 för att man sitter på ett kontrakt som man kunde undvika.

SEdan blev det lite telefonmöte samt support åt jobbet innan jag och CArlos tog cyklarna för att åka och kolla på ett kylskåp åt honom. Dock var det stängt där vi skulle kolla så slutade med att vi handlade lite andra nyttoprylar istället och testade en kinesisk snabbmatskedja. Då jag äntligen kom hem vid 22:30 var det dax att göra läxor och öva in alla nya tecken för morgondagen läxtest.

Onsdagen var en vanlig studiedag och sedan vid kl 17:00 åkte jag för att möta upp en kompis från Shanghai. Faktiskt även det en soffsurfare (en grymt bra sida som ni märker för att träffa nya människor), hon och hennes vännina bodde hos mig för snart 2 år sedan så var kul att möta ett välbekant ansikte. TEstade som alltid att prata lite knagglig kinesiska samt att vi käkade groda. Vet inte hur de tillagar dem men servitören kom ut med en stor ugnsform där det låg diverse delar. Spanade genast ett ben med tår och allt som jag attackerade, kan väl säga att det var mest ben och några få små muskeldelar så man kände sig verkligen som en äkta kines så man satt och spottade ut grodtår… Lägger upp lite bilder på maten vid ett senare tillfälle. Det var väldigt trevligt och YeHuan (som hon heter) pratade med en kompis till henne som bor i Peking som lovade att hjälpa mig att kolla efter lägenhet, verkligen bra då jag ju har lite svårt att kommunicera på kinesiska så skönt att få någon som kan hjälpa mig.

Då jag kom hem satte jag mig och kollade på resor för vår ledighet i början av oktober. Kina blir 60 år och vi är därför lediga 9 dagar i rad fast vi får slita för det, mer om det senare… Vi har pratat om att åka till Xian (西安), Shanghai (上海) eller något annat ställe i några dagar, dock är det väldigt mycket snack och lite verkstad. Skulle vilja se terakottaarmen mm i Xian så spanade mest på biljetter dit och efter ett tag så började jag passa in bra dagar att åka på. Slutade med att jag bokade en resa den 6:e oktober och stannar där i 3 nätter innan jag återvänder. Får vara min egna lilla födelsedagspresent då jag fyller 22 på resdagen…

På torsdagen träffade jag en för språkutbyte. Hade fått ett svar på min bostadsannons av en som ville lära sig svenska, han kunde tyska sen tidigare då han bott och jobbat där i 6 år. Kom fram till t-banestationen där vi skulle mötas och skulle skicka ett sms att jag var framme. Dock upptäckte jag att det inte gick att skicka då jag än en gång hade fått slut på pengar, då jag ju skiljer mig ltie utifrån mängden så täntke jag att det är bäst att bara att stå kvar så borde väl någon kunna hitta mig. 10 minuter senare kommer en kinesiska och undrar om jag är Per, blir väldigt förvånad då jag har väntat på en man eftersom hennes namn var exakt lika som en kille jag träffade nån vecka tidigare.

Hamnade på ett fik och det visade sig att hon jobbade som kinesiskalärare för utlänningar och att de var mer inriktade på riktiga situationer än att skriva tecken och plugga grammatik. Är ju framförallt tal/hörförståelse som jag vill ha hjälp med så det passar fint, hon ville lära sig svenska då hon hade blivit intresserad av Sverige då hon bodde i Tyskland och ville börja sälja kläder direkt från fabrik precis som hon gör i Kina. Hon visade en liten reklamlapp där det stog en massa kända märken och bla H&M var listat så sa att det kan nog vara ltie känsligt att sälja utanför de vanliga butikerna om hon inte hade något kontrakt med dem. Hon förstog itne riktigt detta då det ju var ok i Kina, förklarade att alla kopiemarknaderna som finns här inte skulle ha en chans att få överleva i europa. Men om hon kör på nätet så kanske det går att komma undan… Slutade med att jag gav henne lite enkel hemläxa, (jag, du, han, hon osv…) samt att jag skall kolla om det finns lite enkla webbprogram för att lära sig svenska. Så om någon har tips är jag tacksam om ni har lust att skicka.

Torsdagskvällen fortsatte sedan med att jag träffade Vivi från Tianjin (bor oftast i Peking) för lite mat och språklektion, hon pratar redan bra engelska vilket gör att man inte behöver öva det utan endast kan försöka prata kinesiska, så vi bestämde att jag betalade maten för att hon skulle få ut något av det. Börjar äntligen få lite kontakter här i Peking så att man kan öva språket och viktigt att bygga upp ett nät av vänner så att jag inte hamnar med en massa spanjorer och bara pratar engelska. Jag och Carlos pratade om det och sa att om 3 månader så skall vi ha som mål att prata kinesiska med varandra och bara använda engelska vid nödfall.

På fredagseftermiddagen blev det lite lugnt fast det var planerat att vi skulle iväg till en park med klassen, blev dock inställt för att läraren fick lov att kila på annat. Kan säga att jag inte led allt för mycket då jag var väldigt trött efter veckan och speciellt onsdagen som blev väldigt sen med biljettbokningen. Hann instället göra lite hemläxa inför söndagens lektion! Japp, ni läste rätt jag har lektion på söndag, detta för att kompensera att vi skall ha lite extra lediga dagar runt nationaldagen (1:a oktober). Kommer även att ha lektion den 10:e samt den 11:e så den veckan blir det 7 dagar i rad som vi har lektion, inte direkt motiverande men antar att det är det kinesiska sättet att man måste förtjäna sin ledighet… Får väl se det lite positivt att vi ändå har 10 dagar i rad som vi är lediga vilket möjliggör min tripp till Xian samt att kunna titta runt lite här i närområdet om jag vill.

Fredagen avslutades med några öl i SanLiTun, var väl itne så väldigt motiverad för partaj då jag var trött efter veckan samt att vi skall till kinesiska muren vid BaDaLing imorgon. Ett ställe jag inte har önskat åka till då det är helt restaurerat och i min värld så tappar det den historiska känslan men då universitetet bjuder på det så kan man ju offra sig och åka dit.

Efter att jag återvände från min shoppingtur meddelande tyvärr Juan att han inte mådde bra så han inte ville åka. Kände dock att jag inte ville vara i Peking ännu en helg utan tog en taxi på egen hand till tågstationen. Packade ner lite nödvändiga prylar för eventuell soffsurfing vilket innebar min minisovsäck, tandborste mm. Vi hade redan planerat att träffa lite soffsurfare så tänkte att det kunde finnas en möjlighet att få boende om inte så är det bara att checka in på ett hotell.

Tåget gick från Beijing South station eftersom jag skulle ta snabbtåget. Är ett direkttåg som tar 30 minuter för de 10 mil som skall avverkas så X2000 har inte en chans att hänga på. Fick tag på en biljett och efter lite förvirring att hitta till rätt plats så hamnade jag mitt emellan två kinesiser. Det var förvånandsvärt bra benutrymme även om sätena var lite väl hårda. Kinesen till vänster om mig frågade om han kunde ta en tidning som jag hade i sätet framför mig och svarade japp, kan ändå inte läsa (好，难看). Efter min väldigt enkla kineiska fras så började han fråga lite saker och svarade så gott jag kunde, berättade att jag var från Sverige och studerade i Peking och nu skulle till Tianjin för att titta runt lite. Han var ungefär lika kunnig i engelska som jag är på kinesiska så diskussionen var lite begränsad men vi lyckades förstå endel med kroppsspråk och kinesisk-engelska. Fick hans visitkort och kan sa att han skulle så en pling senare då han var tillbaka i Peking så att vi kunde ta en öl. Alltid bra att skapa lite kontakter så att man kan öva lite.

Tågresan var i övrigt lite spännande, såg framemot att gå över 300 km/tim med ett landburet fordon och de hade hastighetsmätare som visade tågets fart. Det accelereade väldigt långsamt så det var först efter ca 10 minuter som vi började närma oss den magiska gränsen. Då mätaren slog över till 300 så infann sig ett inre lugn. Ännu en sak som man vill uppleva kunde kryssas av, dock var väl fartkänslan lite sådär då man är helt inkapslad och det itne märks att det går så fort. Tåget toppade på 332 km/tim och höll sig lite under det de kommande minuterna innan det började sakta ner 7 minuter innan ankomst.

Väl i Tianjin var det en lite dimmig kväll men vyn då man kom ut från stationen som verkligen ligger i centrum var väldigt vacker. Det rinner en flod igenom staden och runt den så är det en massa 1800-tals byggnader som europeerna/amerikanerna byggde efter opiumkrigen. Tianjin fick speciell status som handelsstad tillsammans med 3 andra (Shanghai och 2 jag glömt namnet på), i dessa gällde det speciella regler för västerlänningar samt att de har endel gammal arkitektur som man känner till. Byggnaderna var ljusbelagda på ett bra sätt och tänkte att det här skall verkligen bli fint att se i dagsljus och jag tog endel bilder och såg framemot morgondagen.

Mötte upp lite soffsurfare i stan och tog en bit mat. De berättade att Tianjin var lite större än vad jag trodde, är visst tredje största staden i Kina med 16 miljoner invånare (trodde det var en småstad, typ 5-8 miljoner…) efter Shanghai samt Peking. Sen beror det även på hur man räknar då många människor är migrantarbetare som ej är registrerade i stan, bland annat så börjar Chongqing klassas som en av världens största städer men ingen verkar veta dess egentliga befolkning. Fick en sovplats hos en tjej (Vivi) som hade ett extrarum i hennes morfars lägenhet som hon lånade, hon sa att det inte var fint men jag sa att det inte gjorde mycket och även kul att se hur lite vanliga kineser bor. Det fanns ett extrarum som jag kunde låna, dock var nog sängen det hårdaste jag varit med om. Det var ganska varmt både ute och inne så tog bara sovsäcken som ett täcke. Senare på natten då jag sov började det dock regna och temperaturen sjönk drastiskt, tog mig upp för att stänga fönstret som hade nån konstig konstruktion som inte gick att få igen så bara att konstatera att det skulle bli en kall natt. STängde sovsäcken och kröp ner rejält, antar att jag såg ut som en kåldolme då jag låg där helt instängd men kan säga att jag inte ångrade att jag hade tagit med säcken, utan den hade jag frusit ihjäl…

Blev lite mat från gatan som frukost innan det blev att ge sig ut i Tianjin, vi kilade på ett museum som visade endel av kinas historia genom målningar, kalligrafi, porslin mm. Efter att ha spanat runt lite tog vi oss iväg till hennes tidigare universitet då det låg i ett distrikt där de mesta byggnaderna var i engelsk stil. Skönt att se lite byggnader med en stil som kändes bekant och var verkligen ett lugnt och trevligt område.

Efter rundturen var det dax att bege sig tillbaka och jag såg framemot en titt runt floden inne i stan som hade varit så imponerande dagen innan. Besvikelsen blev dock stor då byggnaderna inte alls var så imponerande utan ljusättning och inte utsmyckade som i expempelvis Paris som jag hade tänkt mig. Dock var det fortfarande ett väldigt fint ställe så kan inte klaga på så sätt och det var skönt att sitta och blicka ut över vattnet och bara ta det lugnt innan det var dax att återigen åka lite tåg. Med min vanliga otur bommade jag förstås ett tåg med 2 minuter och nästa var fullt så blev att sitta och vänta i en timme innan jag fick åka tillbaka.

Väl framme i Peking var det skönt att kunna kommunicera med omvärden igen. Detta då jag konsterade att min telefon inte fungerade då jag lämnade Peking, kände sig verkligen handikappad då man är så van vid att ha den och vara anträffbar. Måste se till att åka till ett China Mobile kontor och (försöka) fråga om det är något som måste slås igång för att det skall fungera för att inte vara helt lost nästa resa. Blir säkert någon mer resa till Tianjin och då även kolla lite mer vad man vill se innan man åker dit.

The trip to Tianjin started at Beijing south so i could try the speed train, the trip takes 30 minutes for the 100 km that you need to go. The feeling of going fast wasnt too big but it felt a little bit magic when the speed passed 300 km/h. The view by the water in Tianjin was really great in the evening since all the houses had a lot of lights and i thought that it would be very interesting to see during the day.

Got the opportunity to surf a couch in Tianjin so that was very convinient, it was a traditional chinese home but a little bit to cold during the night. Tried to shut the window but it was not possible in the middle of the night without any light so i tried to keep my self as warm as possible… The next day me and Vivi (my host) walked and had a look at a nice museum before we turned back to the center to have a look at yesterdays great view. the disappointing thing was that it was not nearly as nice during daytime.

After that i went back by the train and i guess i will go back some day to look around some more.

På grund av nattens missöde så var det bara att ge sig iväg till ZhongGuanCun (中关村) för att handla en ny (Jag och Juan planerade även att åka till TianJin på lördagen så var verkligen i behov av en kamera). Det är ett område där de har väldigt mycket små elektronikaffärer så borde kunna hitta något där.  Som alltid är det dock väldigt jobbigt att gå på ett sånt ställe då affärerna ser ut som små stånd där de har alla möjliga märken och varje person ropar att man skall in i just deras lilla bås. Måste säga att det är en fröjd att gå på Silkmarket där alla ropar hela tiden men samtidigt kan några ord engelska och är bättre att pruta med.

Innan färden dit hade jag pratat med Renata för lite tips om vad som gällde, hon sa att det kan vara lite galet samt att man lätt kan råka köpa en kopia även om allt ser äkta ut så hon rekommendera mig att gå till de mer riktiga stånden som endast hade ett specifikt märke där de skulle vara äkta (har senare fått höra att det kan vara fejk även där…) så det var som upplagt för att bli lurad. Hon sa även att det kan vara lite svårt att pruta så se istället till att få med minneskort och batteri mm då det oftast är lättare.

Efter total förvirring för att hitta till rätt affär kom jag tillslut in i ett enormt höghus där varje våning var fylld med elektronikprylar, det var ingen direkt ordning utan allt allt fanns på alla våningar. Konstaterade att det inte var lätt att hitta ett äkta stånd men efter ett tag så såg jag vissa som endast sålde ett specifik datormärke. Lyckades hitta fram till ett Canonbås (hade tidigare en Canon och gillade den så lika bra att köra på en liknande), pekade lite och fick tillslut titta på lite olika. Bestämde mig för en Canon Ixus 95 som verkade kunna fylla mina behov. SEn kom man till prutandet och det var vekligen som REnata sa, de var så gott som stenhårda på priset så slutade med att jag sa att jag skulle ha med ett batteri(pirat, ej Canon), en väska samt ett minneskort och fick loss det för samma pris som de ville ha för kameran (1550 Yuan). Fick först inget kvitto utan kilade tillbaka och ordnade det, försökte förklara om jag har problem så kan jag komma tillbaka så att de ordnar det då och skulle inte vara några problem. Gissar på att det kommer att bli strul men då får man plocka med sig någon som är lite bättre på språket än mig själv.

Kan konstatera att bilderna ser bra ut efter att ha tagit några men minneskortet verkar vara väldigt trögt. Samtidigt så blir bilderna på högsta upplösningen lika stora som på min gamla även om den endast var på 5 MP medan den här är på 10 MP, kameran låter även lite skumt då man slår av den men får väl hoppas att den skall hålla ett tag så att jag inte behöver köpa en ny varje månad…

För er som har bett mig om att kolla priser på lite elektroniksaker så kommer jag att kila dit nån dag bara för att se och kolla lite priser, hade dock inte tid och ork nu då jag behövde ta mig hem för att åka till TianJin.

Due to the problems last night I had to go to  ZhongGuanCun (中关村) to buy a new camera. Its an area in Beijing where they have a lot of electronic stuff to sell. As usual when it comes to shopping in China the people sellingis like crazy and screams that you should stop just at their place. I have gotten some info from Renata about how to survive there and try to follow them as much as possible not to be fooled.

After a while i ended up in a place where they only got Canon camera (my last was a Canon so wanted a similar one), after looking at some i ended up trying to buy a Canon Ixus 95. Had a lot of discussions about the price and finally i got it for 1550 Yuan with a memorycard, a bag and an extra battery. Hopefully the camera will work for a while even if the memory card is a little bit slow and it sounds a little bit weird when its powered off. Hope its not a copy but you never know in China…