Nytt besök (Helene, en kompis från Norge) betyder ny tripp till Kinesiska muren, har tittat runt lite på slutet med inte hittat ännu något ställe att uppleva muren på utan fick bli en klassiker att åka till Jinshanling och gå till Simatai. En tripp ordnades förra lördagen genom couchsurfing så tyckte det var en bra ide att hänga med.

Det var jag, Helene och fyra till på turen med vilka jag pratade med mest en (Kevin) som precis hade blivit förflyttad hit med jobb och var intresserad av fler murenturer i framtiden så bra att få lite kontakter för att kunna ha lite framtida resekompisar. Som vanligt samlades alla som skulle med i Dongzhimen för att sedan hoppa i minibussen som skulle ta oss ut på tur. Helene fick genast se att allt inte riktigt fungerar som i Norge då vi åkte och pumpade däcken och tankade något som ju normalt görs innan man åker iväg hemma.

Blev snabbt fundersam över vägen han tog till Jinshanling då jag märkte att han började åka småvägar istället för den fina nybyggda vägen och antog att föraren ville tjäna lite extra pengar då det kostar att åka på expressvägarna. Efter 3 timmars lidelse i bussen (skulle tagit 2 med expressvägen) utan benutrymme var vi iallafall framme och kunde börja dagsvandringen. Kan nämna att vi knappt höll på att komma fram då minibussen inte var byggd för 7 personer utan i en poliskontroll så då vi lämnade Pekings distrikt fastnade vi i en poliskontroll men efter att chauffören hade varit borta i cirka 20 minuter fick vi tillslut fortsätta.

Då jag har gått denna tur 2 gånger tidigare blev det att jag fungerade lite som guide åt de andra för att förklara vad vi såg och hur långt det var kvar. Alla utom en tog det lugnt och såg turen som en skön utflykt och tog god tid på sig för att ta kort och få en bra upplevelse. Det var en kille (Ricky) från Hong Kong som numera var bosatt i USA sedan en massa år och hade en väldigt säregen gångstil där han nästan bara rörde underbenen men lyckades pinna på ganska fort med den stilen. Han frågade hela tiden hur långt det var kvar och om vi skulle vara framme snart.

Extra nervös blev han mitt på muren då jag visade Kevin samt hans kompis att på det stället var det en massa stenar som hade originalinskriptioner som användes som kvalitetskontroll (bara det måste ha tagit en massa extra år att utföra). De blev väldigt intresserade och kunde även läsa vad som stog på några av stenarna så det var spännande.

Tog även rast i samband med det och då kom det en hel flock västerlänningar vandrandes (småspringandes) förbi oss. Kändes inte alls som ett bra sätt att uppleva muren då de hade sånt högt tempo så att några höll på att dö. Kunde senare konstatera att det var Beijing Hikers, en resegrupp som jag har funderat på att åka med tidigare till muren men efter att ha sett hur de rusade fram så kommer jag inte att åka med någon av deras turer.

Efter någon mer rast och en fin vandring var vi slutligen framme i Simatai och jag drömde som vanligt om att nå topptornet men det får bli en annan gång. Kevin sa att han var intresserad att vara med så får försöka att bestämma en helg sen så man kan göra ett försök att nå toppen. Vår chaufför väntade på att ta oss tillbaka och jag frågade honom om han inte kunde köra expressvägen istället med det gillade han inte då det kostar 60 yuan mer att köra där. Valet som uppstog var enkelt, vi erbjöd oss snabbt att betala en tia var för att kunna komma hem en timme snabbare och även undvika att åka en krokig och rejält gubbig asfaltsväg.

New visits means new trip to the Great Wall. Signed up for the hike from Jinshanling to Simatai with couchsurfing and met the other ones for the trip in Dongzhimen. IT ended up being a long trip to get there since the driver didnt use the new expressway, i thought that it was probably since there is a cost to go on it and he probably wants to earn as much as possible on the trip and for him it doesnt matter if he’s home some hours later.

When we finally arrived and started our walked i ended up being a bit like a tour guide since i have been on the trip 2 times before and have read about the different parts since i have planned to do more hikes on my own. We took it kind of easy and had a great walk on the wall, one guy was a bit stressed but since its no possiblilty that he would come home before anyone else he just had to try to take it easy.

After a nice walk with stops for photos and eating we finally arrived in Simatai, talked to one in the group that was interested to try to reach the highest tower in Simatai that we should give it a try some weekend. When we got to the parking lot i asked the driver if he could use the expressway but he responded that it costs 60 yuan so nothing he would do. For us it was an easy choice to give him 10 yuan extra per person to get home one hour earlier and also avoid the other bumpy road…