Som regerande titelförsvarare hoppades vi i Not Yet självklart att vi återigen skulle segra i the Bookworms quiz igår. Dock började vi lite svagt i de två första omgångarna innan vi började ta poäng. Något som straffade sig under resten av spelet och vi slutade 3:a. Måste säga att jag är ändå nöjd med placeringen med tanke på att igår var det fullsatt till skillnad mot förra gången då vi vann.

Couldnt defend our title at yesterdays Bookworm quiz. We started a bit bad in the first two rounds and after that it was hard to catch up. But at the same time i have to say that third place as we ended up on is really good since it was crowded yesterday compared to last week.

Iallafall enligt Kinas regering… Igårkväll slogs centralvärmen av vilket känns lite drygt då dagstemperaturen toppar någonstans mellan 10-15 grader så antar att det kommer att bli att köra mina elelement den kommande tiden. Normalt slår de av värmen redan den 15:e mars men då det snöade förra söndagen välsignade regeringen oss pekingbor med ännu en veckas värme men nu är det alltså kört.

Har även varit sandstorm i helgen vilket har dragit in en massa rejält dålig luft i Peking. Under förmiddagen då man tittade ut från klassrummet så var luften helt brun och det kändes som att man satt i ett torrt sandtag då man fick grussmak i munnen. Saudiaraberna som var vana tog fram lite näsdukar och höll för näsa och mun och en dag som denna förstår jag verkligen användandet av alla munskydd som gör att alla kineser ser ut som att de skall på operation. Har hört att det skall vara väldigt mycket sandstormar under mars och april så är nog inte sista gången det känns som att man andas in halva Gobiöknen.

Now I guess its suppposed to be summer since they cut the central heating yesterday evening. CAn say that i wish they wouldnt since the maximum day temperature is 10-15 degrees Celcius. It was planned to happen last weekend at the 15th of March but since it snowed the day before they postponed it for a week.

This weekend it was also a sandstorm so the air in Beijing is really bad today, this morning when i looked out from the class room the sky was brown. Have been told that its common in March and April so i guess it wasnt the last time.

I lördags blev det go-cart med Musade och Adenan i klassen samt några av deras vänner. Musade hade även fått tag på Fransisca som gick i vår klass förra terminen så blev lite klassracing. Stället låg nära IKEA men var lite svårt att hitta så fick lov att ringa dit så att någon kunde förklara för taxin vart han skulle köra.

Var förhållandevis dyrt men vi köpte ett paket med 50 racebiljetter för 4000 yuan som vi delade vilket gjorde att jag fick 6 stycken till en kostnad av 500 yuan. Dock hade Musade som var organisatör det väldigt svårt att räkna och fick det bara till att jag och Fransisca skulle ha 5 var. Undrade verkligen hur det skulle gå då tanken är att han ska läsa till ingenjör men vi fick iallfall våra biljetter efter att havisat honom de enkla beräkningarna några gånger.

Skrev upp oss för 2 race var till att börja med då vi tänkte att det skulle vara lagom med en paus sen för att ta ett eller två till. Hamnade i samma race som Adenan och Fransisca. Visade sig snabbt att Adenan var väldigt grym på go-cart men jag var inte mycket sämre, dock fick han bästa varvtiden tätt följt av mig med 3/10 sekund. I det andra heatet där Musade tävlade var flera ltie sämre vilket gjorde att de får som kunde köra fick kryssa mellan bilarna så var skönt att vara i det racet där det gick undan.

I nästa heat blev det återigen jämnt mellan mig och Adenan men denna gång lyckades jag vinna vilket var väldigt skönt innan det var dax för paus. Var rejält hungrig men fanns inte mycket mer än några smaklösa strips som fick stilla den värsta hungern. Blev dock lite fel i planeringen vilket gjorde att vi skulle vänta 14 heat som efter lite beräkning skulle vara över hundra minuter så då vi konstaterade att det fortfarande var över en timme kvar då vi hade käkat så blev det att skippa resten och åka hem. Får bli att köra lite en annan gång istället.

Last saturday me, Fransisca, Musade, Adenan and some of their friends went to drive go-cart in a place located near IKEA. After some discussions i ended up in the same race as Adenan and Fransisca. Soon it showed that Adenan got a really good speed and he won our race but i was not far behind so after seeing Musade and some of his friends race it was time for us again. This time i managed to beat Adenan and as always its nice with a victory.

Since its kind of expensive to drive only one ticket we bought a lot and shared the cost so after having a break we planned to start again. But since it ended up being to much waiting we cancelled the rest and will go another time.

Blev inte så mycket vila efter helgens äventyr till muren och Zhengzhou, då Jan skulle åka hem på fredag så var det bara att börja lägga upp en strategi för att hinna med att se de viktigaste delarna. Efter 2 timmars vila blev det således att åka vidare till Himlens Tempel och titta runt på de viktigaste delarna i det området.

Det som nog gjorde oss mest intresserade var att vakterna och några migrantarbetare höll på att flytta nattens snö… De tippade den på ett ställe för att sedan 8 arbetare återigen skulle skotta upp den på ett cykelflag och tippa den 15 meter bort. Varför vänta en dag så att det smälter på egen hand men har man hur mycket människor som helst som skall vara sysselsatta så får vara uppfinningsrik och hitta på arbete. De trodde nog att vi aldrig hade sett snö då vi fotade dem.

Kilade förbi själva huvudbyggnaden vid templet och gick sedan vidare till ekoväggen för att kommunicera, smidigt då vi kunde tala svenska så man kunde urskilja varandras röster från alla kinesers rop och skrik. Blir imponerad av ekoväggen varje gång då det är ett perfekt bygge och transporterar vidare ett klart ljud. Besökte även den sista delen som skall ses inne i parken som är The Center of Heaven Stone där legenden säger att om man står på den och talar så hörs det överallt…

Blev sedan att gå till den närliggande  pärlmarknaden då Jan hade fått i uppdrag att shoppa lite leksaker. Blev ett hårt prutande och tillslut köpte han ett antal hjärnpysselspel av en gubbe med 3-4 tänder, gäller ju se till att inte ungarna blir tröga. Då det började bli stängningsdags tog vi en taxi till Sanlitun för att vara med på the Bookworms måndagsquiz. Då jag har läst ungefär 10 böcker i mitt liv om man inte räknar alla Kalle Anka Pocket så tänkte jag att Jan kunde vara en bra förstärkning till laget.

Han satt dock lika frågande som oss övriga då alla konstiga frågor radades upp förutom på frågan vilken författare har sålt mest böcker. Jag satt lite fundersam medan Jan stred för Dan Brown, brasilianarna listade upp några konstiga författare jag aldrig hört talas om förutom Stephen King som lät som ett intressant val. Kommer inte ihåg vad det slutade med att vi svarade men blev iallafall totalt fel. Den vi skulle ha skrivit var Agatha Christie vilket var en författare som ingen hade nämnt. Då vi sammanfattade alla våra poäng kan vi väl konstatera att de var inget att hänga i granen…

Nästa dag skickade jag iväg Jan till Förbjudna staden medan jag själv kilade på lektion. Hade planerat en eftermiddagsrutt där vi sedan kunde mötas vid norra utgången för att kila upp i Jingshan parken för att få en bra utsikt över Pekings inre delar.

Då Kina leddes av kejsaren så fick inget som byggdes vara högre än den högsta i Förbjudna staden.  Jingshan parken är på det sättet lite annorlunda då det är exakt vad den är då centrala delarna består av en kulle med ett litet tempel. Det är ingen naturlig kulle utan den uppkom då vallgraven runt Förbjudna staden byggdes. Allt material som grävdes upp lades i en jättehög vilket sedan blev hjärtat av Jingshan parken. Det är enda stället i Peking där man har en bra vy över de mest centrala delarna och det är alltid intressant att titta ut över alla hustak i Förbjudna staden samt övriga intressanta byggnader. Det blåste dock rejält kallt denna dag så blev ett snabbt besök innan vi kilade vidare.

Hade ett jobbmöte inplanerat så behövde hitta en bra restaurang att sitta på, slutade med den prisbelönta restaurangen KFC… Efter mötet blev det vandring i ett av Pekings Hutongområden för att titta på lite traditionella bostäder innan vi passerade Trum- och Klocktornen som står med bara 100 meters mellanrum. Ska försöka ta mig upp i Trumtornet nån dag då jag tror att det man bör ha en perfekt vy över Houhai därifrån.  Houhai var vårt mål och tanken var att ta en öl på någon av de många restaurangerna, dock var det frysgrader så efter att ha spanat in en kines som precis hade tagit ett vinterdopp blev det varm Oboy med grädde på Starbucks. Kan nämnas att han självklart körde utan bastu som alla fega nordbor använder utan då han kom upp tog han lugnt på sig kläderna för att sedan cykla hem, man kan ju undra vem som är viking…

Onsdagen möttes vi upp efter att Jan hade kollat på trångbodda djur i Peking zoo (ligger alldeles utanför knuten) för att sedan glida upp till Sommarpalatset. Är ett väldigt stort område (ca 280 hektar) i nordöstra Peking som användes som sommarresidens för kejsaren. Det mesta brändes upp av fransmän och andra ockupationsmakter under 1800-talet men har byggts upp igen.

Började med att titta på 17th Arch Bridge som är en väldekorerad marmorbro över till en liten ö med lite tempel mm. Det trevliga med Sommarpalatset i jämförelse med exempelvis Förbjudna staden är just att det finns mycket träd och vatten medan Förbjudna staden är väldigt mycket sten.

Gick sedan vidare till den långa paviljongen som är en öppen korridor på över 700 meter och överallt i taket är det unika målningar. ÄR verkligen fint gjort och denna slutar i ett av Sommarpalatsets konstigaste saker, marmorbåten. Det är en stor vit stenklump som skapades under återuppbyggnaden av Sommarpalatset efter att det hade blivit nerbränt. Det var Cixi som från början var konkubin (klättrade högt i graderna) som lyckades styra över kejsaren och bestämde att det skulle genomföras och hon plöjde ner det mesta av marinens budget i marmorbåten och Sommarpalatset. Detta anses av vissa vara en orsak att det var så enkelt för de allierade att inta Kina och Peking då de inte hade någon marint försvar.

Då det ej är tillåtet att  kila ut på båten så blev det att ta några bilder för att sedan bestiga Sommarpalatset högsta kulle typ, 60 meter upp. Där man en fin utsikt över vattnet och ser även 17 Arch Bridge där vi började turistandet.

De viktigaste delarna var då avklarade och istället hoppade vi i en taxi för att åka vidare till olympiarenorna. Var väl fel tid att hoppa i en bil klockan 17:30 men man behöver åka med 3 olika tunnelbanelinjer för att komma till stadion vilket heller inte kändes motiverande. Efter lite köande kom vi iallfall fram dit och det jag främst kommer ihåg vara alla extremt jobbiga försäljare, som motargument försökte jag sälja en nyckelring vilket gjorde dem lite förvirrade. Jan var mest imponerad över de stora och onödiga avspärrningarna som är runt om vilket jag kan hålla med om. De stora breda gatorna närmast är helt avstängda och ger en konstig känsla att vandra runt på en flerfilig väg utan att riskera att bli påkörd. Tog lite bilder och cirkulerade ett varv runt fågelboet, såg några unga kineser som hade skridskoträning utomhus genom att hoppa åt sidan vilket kändes helt felplacerat då det inte fanns någon is den närmaste kilometern.

Då de viktigaste delarna hade avverkats så ägnades sista dagen åt shopping, Jan hade i uppdrag att handla en radiostyrd bil och under förmiddagen kilade han till crazy market en bit ifrån mig. Slutade med att han köpte en radiostyrd helikopter åt sig själv istället för en bil… Så för att öka hans chanser att undvika att bli jagad med kaveln i Karlstad så åkte vi till Wangfujing där de har en stor leksaksaffär, efter att ha spanat runt lite hittade vi ett par radiostyrda bilar och hela inköpslistan var komplett.

Blev även att titta förbi Wangfujings matmarknad men denna gång fick det bli utan att äta en massa konstiga saker utan mest titta vilka udda saker som fanns.

Det var en intensiv vecka men hann med att visa upp de viktigaste delarna i Peking och alltid trevlig att få lite besök, nästa kompis tittar förbi i slutet av mars så då blir det igång igen.

No time to rest after the intense weekend so after getting back and taking a shower it was just to leave for Temple of Heaven.  One of the most fashinating things for the day was to watch the chinese workers moving the snow that fell during the night and as usual they werent so effective… Walked around and visited the different temple areas before we headed for the Bookworm for the monday quiz. Since it was going to be only about books i hoped that Jan was going to fill in with some info since i havent read so many books in my life and no nothing about different authors. It ended up being a really hard quiz so he was as confused as everybody else and we didnt get too many scores.

On tuesday he toured the Forbidden city in the morning and i meet him at the north entrence afterwards to go and have a look at Jingshan park. Its the highest point in central Beijing and gives a good view over for example the Forbidden City. The main hill in the park is from the construction of the moat around the Forbidden city, all the things they dug up were placed in a huge pile north of the palaces to be a park. Continued and walked around some hutongs and ended up by the Drum and Bell tower before continuing for a beer in Hou hai, since it was a bit too cold the beer ended up being hot chocolate…

The next day it was time for the Summer Palace in north west Beijing, its a really huge park with temples where the emperor used to be during the summer. During the 19th century it was burned down by occupation forces but was built up againg and at the same time the most of the budget for the marines were spend on for example a big marble boat (one of the big tourist attractions in the SP). Some claims this to be the main reason that it was so easy for the allied forces to conquer Beijing in the year 1900.

After visiting the different areas of the park the trip continued to the Bird Nest, im always impressed by the building and specially in the evening when they put on all the lights around the stadium.

Fanns ingen tid att vila efter de hårda strapatserna på muren och det var trötta ben som möttes senare på kvällen vid Pekings västra tågstation för att ta nattåget till Zhengzhou. Äventyrarna var jag, Jan och Larissa och hade köpt hard-sleeper dagen innan till tåget.

Var lite orolig att det skulle vara riktig boskapsvagn precis som då jag tog tåget mellan Zuzhou och Guilin men lyckligtvis kändes det mycket fräschare även om det var fullt i vagnen. Vi blev helt klart de mest uttittade resenärerna och flera nyfikna tittade fram… Bland annat en magiker från Zhengzhou, det var en kille som studerade i Peking men bodde i Zhengzhou. Han hade lärt sig några korttrick och andra lite enklare trolleritrick som han mer än gärna delade med sig av.

Jag sov som vanligt urkasst på tåget och kände mig rätt sliten då vi kom fram till Zhengzhou, Jag och Larissa gick för att köpa biljetter medan Jan kilade på McDonalds. Då vi kom fram till biljettluckan och började fråga efter biljetter fick vi den fruktansvärda nyheten att alla biljetter var slutsålda. Det första som gick var klockan 02:00 på natten och det skulle innebära att Larissa bommade ett viktigt jobbmöte på måndagsförmiddagen samt att jag fick lov att skippa lektionen. Kom då ihåg att jag hade läst på nätet att busstationen låg på andra sidan mot tågstationen så då den värsta chocken hade lagt sig så föreslog jag att vi skulle kolla där.

Lyckligtvis fanns det plats på två av nattbussarna som skulle ta ungefär 10 timmar till Peking så köpte biljetter till en avgång 18:45. Mötte upp Jan och började sedan med det intressanta jobbet att hitta en bil/taxi som ville köra oss runt för dagen. Första budet vi fick var 1300 yuan som vi snabbt avvisade och efter att ha frågat några vanliga taxibilar bestämde vi oss för en dam som ville ha 600 yuan. Då vi hade åkt 500 meter sa hon att vi även måste betala vägtullar på 160 vilket gjorde oss lite bittra då hon inte nämnt det tidigare så prutade ner det med en 10:a så det skulle bli 250 var.

Går inte mer än att säga att hon körde lugnt vilket gjorde att man lite bittert ångrade att man hade valt henne men vi var iallfall på g. Vi ville först åka till Longmengrottorna och sedan till Shaolintemplet för att kunna anpassa tiden där på ett bra sätt, det gick dock inte enligt henne. Vi skulle passera Shaolintemplet på vägen så hon förespråkade att vi skulle åka hårt dit istället. Larissa ringde tom upp en kinesisk kompis som försökte prata med henne men han hade också det vanliga kinesiska tänket att damen sa ju att det är bättre på hennes sätt och då kan man ju inte ändra. Så vi fick ge oss och sa att ok vi åker väl till templet först, förklarade för Jan att det här är ett av Kinas största problem att de har väldigt svårt att tänka utanför ramarna och att det här är var en helt normal diskussion.

Den sista biten mot templet låg det olika kungfu skolor där man såg ungdomar i olika åldrar träna. Väl framme blev det en diskussion med chauffören som ville ha 300 då hon kört oss första biten. Vi vägrade då det var så mycket att hon förmodligen skulle dra och leta andra körningar så blev att ge hon 100 yuan vilket hon ropade lite bittert över.  Då vi hade räknat ut att vi nog som mest hade 2 timmar på vardera stället så blev det snabbt att köpa biljetter och kila in. Blev buss in och i den ställdes vi inför valet att åka till en linbana för att åka upp på Song Shan som är ett av de fem heliga bergen. Trippen upp skulle ta iallafall 90 minuter vilket skulle göra att vi nog inte skulle hinna med att titta på templet. Slutade med att vi bestämde oss för att stanna nere i dalgången, något som senare visade sig vara fel val…

Vi hoppade ur bussen vid Pagoda skogen som är ett gäng med små Pagoder som egentligen är gravar, var inte så mycket att se så vi kilade vidare till själva Shaolintemplet. Var likt de flesta andra tempel som jag sett i Peking förutom att munkarna var mycket yngre än i andra tempel. Kilade runt och hamnade mitt i munkarnas frukost/lunch och blev även inbjudna att vara med om vi hade varsin matskål vilket vi inte hade.Blev istället att forstsätta lite runt, Jan fick testa den obligatoriska fotograferingen med ett gäng kineser som tyckte det var spännade att vara på en bild med en lång västerlänning.

Försökte få en munk att ställa up på en bild i lite actionformat och lyckades nästan med en men verkade som att de hade väldigt strikta förhållningar av att inte stå mer än vanligt på bild. Antar också att de känner sig lite förlöjliga då nån turist vill att de skall så bara att ge upp. TRäffade dock på en kille i 25-årsåldern som nu var munk i templet och från Frankrike (50 ord engelska men Larissa kan franska så hon fick vara tolk), han hade varit till templet 2 gånger tidigare och hade nu bestämt sig för att vara här i 3 år. Fick lite svar men han hade bråttom iväg så många frågor kvarstog, exempelvis: undrar vad hans familj tycker? Vad skulle ens föräldrar säga om man kommer hem och säger att jag har bestämt mig för att leva som munk i 3 år…

Efter tempelvistelsen var det bara att kila mot parkeringen igen då vår tid var ute. Hjälpte Jan med att pruta på en t-shirt på vägen som jag har för mig att de ville ha nånstans runt 100 yuan för. Sa att det var helt otänkbart och sa åt honom att erbjuda 10 yuan genom att ta upp det ur fickan. De försökte slingra sig men accepterade tillslut budet, Larissa var chockad över att vi lyckades få ner priset till 10 yuan. Templet var som de flesta andra tempel och bästa valet hade nog varit att åka upp på Song Shan och sedan kila igenom Pagodaskogen och templet på 15 minuter… Bittert kunde jag konstatera att det var det 3:e heliga berget som jag missade att besöka, de övriga var ju Hua Shan i Xian och Emei Shan i Sichuan.

Åkte vidare med vår lugna förare och det var inte alls så långt till Longmen, passerade ett antal anläggningar för gruvdrift och har tidigare läst att Henan provinsen där där vi nu befann oss har många gruvor. Luften kändes väldigt skitig om man jämför med Pekings. Promenerade bort till grottorna som var väldigt fina, är imponerande att se och tänka sig hur mycket jobb som ligger bakom alla skulpturer. Tyvärr så förstördes många figurer under kulturrevolutionen, detta genom att ansikten och händerna hackades bort.

Det var endel trappor att kila uppför och då vi var ganska möra sedan gårdagens tur till muren så smärtade det varje steg som man tog. Då vi kom till mitten av grottorna tvekade Larissa om undrade om det verkligen var nödvändigt att gå uppför dessa, svarade med att den här delen vi har åkt hit för att se så bara att jobba på. Då vi kom upp förstog hon varför, det var Longmens huvudstatyer som är ca 10-15 meter höga. De är väldigt detaljerade och mäktiga att se, Jan ställde den enkla men ändå intressanta frågan: Varför? Kunde inte mer än hålla med samtidigt som jag tänkte på saltgruvan i Krakow som jag besökte för några år sedan, där arbetarna som istället för att gå upp ur gruvan på sin lediga tid stannade kvar och karvade skulpturer och ett av rummen är bla en kyrka full med kristna symboler…

På vägen ut blev vi attakerade av fanatiska försäljare som ville sälja små buddastatyer så bara för att bli av med dem slutade det med att jag köpte ett antal för sammanlagt 10 yuan. Kilade även förbi ett tempel som en högt uppsatt inom militären tidigare hade fått för trogen tjänst. Då de gjorde om det till turistattraktion borde de nog ha använt en bättre skylttillverkare då jag inte kunde se en enda skylt med riktig engelska. Kan även nämna att informationsskylten om hela Longmen grottorna var uppsatt fel med text från höger till vänster…

Då vi åkte runt hade vi även kollat vad vägtullarna slutade på och sammanlagt var det 110 yuan så när vi var tillbaka i Zhengzhou gav jag damen 610 yuan med motiveringen att tullarna inte alls var så dyra som hon sa vilket fick henne att bli galen. Hennes redan ljusa röst gick upp i en pipig nivå som nästan kunde spräcka glas så för att inte tappa hörseln totalt gav vi henne de sista 40 kinesiska.

Då vi fortfarande hade 1 timme till avfärd så blev det middag på den välkända restaurangen McDonalds och handlade lite proviant till bussresan. REsan tillbaka blev ett lite annorlunda äventyr, efter att vi hade stigit på bussen och lagt oss på våra platser konstaterade vi att sängplatserna var byggda för personer upp till 170cm. Jag och Larissa låg skapligt medan Jan höll på att bryta benen i den plåtlåda som gick in under framförvarande resenär där man skulle placera fötterna. Höjden var väl heller inte något att hurra över och hade jag kapat av huvudet hade jag kunnat sitta upp. Men vi kunde glatt konstatera att det var en annorlunda resa och att Jan inte direkt fick den vanliga turistgruppsresan i Peking.

Tog mer än en timme innan vi lämnade Zhengzhou då de först åkte till ett annat ställe för att plocka upp folk och efter att ha genomlidigt nästan 2 timmar med kinesisk kareoke som de visade på tv:n blev det paus vid ett rastställe. Fick se den längsta fordonsstransport jag någonsin spanat, in den hade cirka 30 kinesiska minibussar på flaket. Kvällen avslutades sedan med en dubbad 80-talsaction med Dolph Lundgren i huvudrollen.

Vaknade till runt 2 och konstaterade att vi nästan stog stilla och att det snöade för fullt. Var kallt vid fönstret där jag låg och såg även att de hade lappat fönstret med näsdukar som nu var blöta av snö och kondens. Då vi höll ungefär 5 km/tim så förstog jag att det nog skulle bli svårt att komma fram till 05:00 som var vår planerade ankomsttid. Försökte sova lite till och då det förjade ljusna runt 6-7 tiden spanade jag in några skyltar vid vägen som räknade ner lite då och då (för tillfället var de på 189).  Efter ett tag fick jag min misstänke bekräftad av chauffören att det var antalet kilometer kvar till Peking som visades. Så meddelade Larissa att hon nog kunde ställa in mötet och jag bommade min första lektion i Kina. Då vi åkte äve provinsgränsen fick vi kila ur för att polisen skulle registrera vilka som kom in, lyckligvis hade jag med mig mitt pass sedan fredagens polisregistrering. Vet ej hur det hade gått annars men de verkade inte så noga och var mest intresserade att veta var man kom ifrån och titta på passbilden för skojs skull.

Efter 15 timmars bussresa var vi äntligen framme i Peking, visste dock inte riktigt var (mer än någonstans i väster) men efter lite krångel fick vi tag på en taxichaufför som kunde köra oss till närmsta tunnelbanestation. Kan väl säga att det var riktigt skönt att komma hem och lägga sig och vila på sängen efter en mycket intensiv helg.

There was no time to rest after the Great Wall trip, later on in the evening we met up again (not Marco) to go by the night train to Zhengzhou. The train had a better standard than the one I travelled with between Zhuzhou and Guilin so it ended up beeing a good trip even in the hard-sleeper.

Got a huge problem when we got to Zhengzhou, all the train tickets were sold out. Can say that we were shocked to get info that we were stuck in Zhengzhou but then i remebered that the bus station is next door to the trainstation. We were lucky to find out that they got tickets for a night bus.

After some bargaining we found a taxi that agreed to drive us during the day. HEaded for the Shaolin temple first even if we wanted to start with Longmen but the driver didnt want to… Since we had a limited amount of time we had to skip to go up on the holy mountain Song Shan. So instead we started by visisting the PAgoda forest, its actually a grave yard with pagodas that have different heights and then we headed for the actual temple.

The temple looked like the ones i have visited in Beijing but with the difference that the monks were younger. Met a guy from France that lived there and was going to be a monk for 3 years. Wonder what you say to your parents if you are going on such a trip. Took some pictures and Jan got to try to be in a chinese family photo. It would probably had been a better choice to go up on Mt Song and then rush throuch the temple for 15 minutes but always easy to say afterwards…

Found our taxi and headed for the Longmen Grottoes, its a lots of  small caves with buddist statues. Can imagine that it has taken a lot of time to construct them. Had to climb some stairs and the legs hurt a lot after yesterdays trip on the Great Wall but just to suffer a bit and continue… The site is nice but they should have had some help when creating the english signs, i didnt see one that was correct. They even put up the information sign about the caves reading from right to left…

Had dinner at McDonalds back in Zhengzhou and bought something for the trip before going on the bus. The beds were contructed for people reaching a maximum of 170 cm so can say that the night wasnt to comfortable. Got some sleep after watching a dubbed movie from the eighties with the swedish actor Dolph Lundgren as the main character. Woke up later on in the night and could see that it was snowing a lot and we almost didnt move.

When the sun rise (about 6 or 7 AM, were suppose to be in Beijing at 5AM) i could see that we still had 190 km to go so just to try to relax and not freeze to death in the cold bus. Arrived in Beijing about 5 hours late and then it was just to go back home to lay down and get some rest.