Fick ett mail för nästan två veckor sedan av Larissa där hon undrade om jag var intresserad av att skicka in en anmälan för att kunna delta i The Amazing Race. Ana och ytterligare en kompis till Larissa hade tjatat länge på henne att hon skulle fråga om inte vi kunde anmäla oss då de tyckte att vi skulle vara ett perfekt team i tävlingen.

The Amazing Race är en dokusåpa där tvåmannalag tävlar genom att ta sig från punkt A till B. Tävlingen går mellan olika länder jorden runt samtidigt som olika små uppdrag skall utföras. Har sett det några gånger i Sverige och tyckte väl att det var bara att tacka ja och göra ett försök, läste på deras sida att de räknade med ca 20 000 anmälningar så vi har väl inga större förhoppningar men en kul och annorlunda grej att anmäla sig till. I anmälan skulle det bifogas en 3 minuters presentationsfilm och vi tänkte att det skulle vara kul att göra den på himmelska fridens torg. Då vi ville trycka lite extra på att vi kommer från två olika länder och möttes på kinesiska muren så kom jag på att vi kan ju ta med respektive flaggor för att visa upp detta. Detta visade sig senare att det kanske inte var så bra…

Skulle mötas på söndagsmorgonen klockan 11:30 och vid torget fick Helene för första gången och absolut ej sista gången modella och vara med på foton med kinesiska turister. Då alla var samlade (jag, Helene, Larissa och Ana) kilade vi upp på torget och valde en fin plats med Mao i bakgrunden där vi skulle fota, då vi plockade upp flaggorna kom det fram en man som lever på att fota turister och sa nej utan någon anledning så efter att ha funderat några sekunder så brydde vi oss ej honom, tog upp våra flaggor och funderade på vad vi skulle säga och då ropade han dit en vakt. Vakten sa “Bu keyi” (inte ok), och vi frågade varför men han sa att det finns inget varför så efter en snabb eftertanke var det bara att plocka ner flaggorna och filma lite kort för att undvika att skåda en plats vi ej önskade att se… JAg gissar på att orsaken att det inte var ok är att de ser flaggorna som väldigt starka symboler och heller inte vet vad det betyder så säger de nej till allt som kan vara stötande.

Efter en snabb filmsekvens på ca 1 minut kilade vi vidare till en park för att undika att hamna i trubbel. Där var det vaktfritt och vi kunde filma iklädda våra flaggor, många kineser tittade nyfiket på oss och passade även på att ta några egna kort. Blev två sekvenser till som sedan Ana fick i uppdrag att klippa ihop till en film, har fortfarande inte sett resultatet men LArissa och Ana tyckte det blev bra så skall bli både spännade och kul att se det.

Lunchen spenderades sedan på en kinesisk grillpinnerestaurang för att fylla i anmälningsblanketterna, var en massa konstigt och onödigt som de ville veta så bara att hoppas att det inte hamnar i nåt skumt register. Anmälan är iallafall skickad så bara att vänta och se om det blir någon tävling, är väl inte direkt någon stor chans men det var himla lustigt att förbereda så en kul och annorlunda upplevelse, framförallt då vi skulle filma vilket ju inte riktigt gick som det var tänkt…

REcieved a mail almost two weeks ago from Larissa if I would be interested to compete in the Amazing Race with her. Ana and another friend had been pushing her to ask me if we could be a team for the show. I have seen it a few times in Sweden before and its a nice competition around the world (even if its sometimes really weird eating…) so I thought why not go for it. The chances to get selected isnt too big since the production company expected about 20 000 teams to apply.

Last sunday we met at Tiananmen to record a 3 minute presentation that was going to be sent with the application. Had some unexpected problems so the most of the filming was done in a park and lots of chinese people where a bit curious and took some own photos of us. The afternoon was then spend at a restaurant filling in the application form, it was a lot of weird questions so just to hope it doesnt end up in some strange register…

Nytt besök (Helene, en kompis från Norge) betyder ny tripp till Kinesiska muren, har tittat runt lite på slutet med inte hittat ännu något ställe att uppleva muren på utan fick bli en klassiker att åka till Jinshanling och gå till Simatai. En tripp ordnades förra lördagen genom couchsurfing så tyckte det var en bra ide att hänga med.

Det var jag, Helene och fyra till på turen med vilka jag pratade med mest en (Kevin) som precis hade blivit förflyttad hit med jobb och var intresserad av fler murenturer i framtiden så bra att få lite kontakter för att kunna ha lite framtida resekompisar. Som vanligt samlades alla som skulle med i Dongzhimen för att sedan hoppa i minibussen som skulle ta oss ut på tur. Helene fick genast se att allt inte riktigt fungerar som i Norge då vi åkte och pumpade däcken och tankade något som ju normalt görs innan man åker iväg hemma.

Blev snabbt fundersam över vägen han tog till Jinshanling då jag märkte att han började åka småvägar istället för den fina nybyggda vägen och antog att föraren ville tjäna lite extra pengar då det kostar att åka på expressvägarna. Efter 3 timmars lidelse i bussen (skulle tagit 2 med expressvägen) utan benutrymme var vi iallafall framme och kunde börja dagsvandringen. Kan nämna att vi knappt höll på att komma fram då minibussen inte var byggd för 7 personer utan i en poliskontroll så då vi lämnade Pekings distrikt fastnade vi i en poliskontroll men efter att chauffören hade varit borta i cirka 20 minuter fick vi tillslut fortsätta.

Då jag har gått denna tur 2 gånger tidigare blev det att jag fungerade lite som guide åt de andra för att förklara vad vi såg och hur långt det var kvar. Alla utom en tog det lugnt och såg turen som en skön utflykt och tog god tid på sig för att ta kort och få en bra upplevelse. Det var en kille (Ricky) från Hong Kong som numera var bosatt i USA sedan en massa år och hade en väldigt säregen gångstil där han nästan bara rörde underbenen men lyckades pinna på ganska fort med den stilen. Han frågade hela tiden hur långt det var kvar och om vi skulle vara framme snart.

Extra nervös blev han mitt på muren då jag visade Kevin samt hans kompis att på det stället var det en massa stenar som hade originalinskriptioner som användes som kvalitetskontroll (bara det måste ha tagit en massa extra år att utföra). De blev väldigt intresserade och kunde även läsa vad som stog på några av stenarna så det var spännande.

Tog även rast i samband med det och då kom det en hel flock västerlänningar vandrandes (småspringandes) förbi oss. Kändes inte alls som ett bra sätt att uppleva muren då de hade sånt högt tempo så att några höll på att dö. Kunde senare konstatera att det var Beijing Hikers, en resegrupp som jag har funderat på att åka med tidigare till muren men efter att ha sett hur de rusade fram så kommer jag inte att åka med någon av deras turer.

Efter någon mer rast och en fin vandring var vi slutligen framme i Simatai och jag drömde som vanligt om att nå topptornet men det får bli en annan gång. Kevin sa att han var intresserad att vara med så får försöka att bestämma en helg sen så man kan göra ett försök att nå toppen. Vår chaufför väntade på att ta oss tillbaka och jag frågade honom om han inte kunde köra expressvägen istället med det gillade han inte då det kostar 60 yuan mer att köra där. Valet som uppstog var enkelt, vi erbjöd oss snabbt att betala en tia var för att kunna komma hem en timme snabbare och även undvika att åka en krokig och rejält gubbig asfaltsväg.

New visits means new trip to the Great Wall. Signed up for the hike from Jinshanling to Simatai with couchsurfing and met the other ones for the trip in Dongzhimen. IT ended up being a long trip to get there since the driver didnt use the new expressway, i thought that it was probably since there is a cost to go on it and he probably wants to earn as much as possible on the trip and for him it doesnt matter if he’s home some hours later.

When we finally arrived and started our walked i ended up being a bit like a tour guide since i have been on the trip 2 times before and have read about the different parts since i have planned to do more hikes on my own. We took it kind of easy and had a great walk on the wall, one guy was a bit stressed but since its no possiblilty that he would come home before anyone else he just had to try to take it easy.

After a nice walk with stops for photos and eating we finally arrived in Simatai, talked to one in the group that was interested to try to reach the highest tower in Simatai that we should give it a try some weekend. When we got to the parking lot i asked the driver if he could use the expressway but he responded that it costs 60 yuan so nothing he would do. For us it was an easy choice to give him 10 yuan extra per person to get home one hour earlier and also avoid the other bumpy road…

Som regerande titelförsvarare hoppades vi i Not Yet självklart att vi återigen skulle segra i the Bookworms quiz igår. Dock började vi lite svagt i de två första omgångarna innan vi började ta poäng. Något som straffade sig under resten av spelet och vi slutade 3:a. Måste säga att jag är ändå nöjd med placeringen med tanke på att igår var det fullsatt till skillnad mot förra gången då vi vann.

Couldnt defend our title at yesterdays Bookworm quiz. We started a bit bad in the first two rounds and after that it was hard to catch up. But at the same time i have to say that third place as we ended up on is really good since it was crowded yesterday compared to last week.

Iallafall enligt Kinas regering… Igårkväll slogs centralvärmen av vilket känns lite drygt då dagstemperaturen toppar någonstans mellan 10-15 grader så antar att det kommer att bli att köra mina elelement den kommande tiden. Normalt slår de av värmen redan den 15:e mars men då det snöade förra söndagen välsignade regeringen oss pekingbor med ännu en veckas värme men nu är det alltså kört.

Har även varit sandstorm i helgen vilket har dragit in en massa rejält dålig luft i Peking. Under förmiddagen då man tittade ut från klassrummet så var luften helt brun och det kändes som att man satt i ett torrt sandtag då man fick grussmak i munnen. Saudiaraberna som var vana tog fram lite näsdukar och höll för näsa och mun och en dag som denna förstår jag verkligen användandet av alla munskydd som gör att alla kineser ser ut som att de skall på operation. Har hört att det skall vara väldigt mycket sandstormar under mars och april så är nog inte sista gången det känns som att man andas in halva Gobiöknen.

Now I guess its suppposed to be summer since they cut the central heating yesterday evening. CAn say that i wish they wouldnt since the maximum day temperature is 10-15 degrees Celcius. It was planned to happen last weekend at the 15th of March but since it snowed the day before they postponed it for a week.

This weekend it was also a sandstorm so the air in Beijing is really bad today, this morning when i looked out from the class room the sky was brown. Have been told that its common in March and April so i guess it wasnt the last time.

I lördags blev det go-cart med Musade och Adenan i klassen samt några av deras vänner. Musade hade även fått tag på Fransisca som gick i vår klass förra terminen så blev lite klassracing. Stället låg nära IKEA men var lite svårt att hitta så fick lov att ringa dit så att någon kunde förklara för taxin vart han skulle köra.

Var förhållandevis dyrt men vi köpte ett paket med 50 racebiljetter för 4000 yuan som vi delade vilket gjorde att jag fick 6 stycken till en kostnad av 500 yuan. Dock hade Musade som var organisatör det väldigt svårt att räkna och fick det bara till att jag och Fransisca skulle ha 5 var. Undrade verkligen hur det skulle gå då tanken är att han ska läsa till ingenjör men vi fick iallfall våra biljetter efter att havisat honom de enkla beräkningarna några gånger.

Skrev upp oss för 2 race var till att börja med då vi tänkte att det skulle vara lagom med en paus sen för att ta ett eller två till. Hamnade i samma race som Adenan och Fransisca. Visade sig snabbt att Adenan var väldigt grym på go-cart men jag var inte mycket sämre, dock fick han bästa varvtiden tätt följt av mig med 3/10 sekund. I det andra heatet där Musade tävlade var flera ltie sämre vilket gjorde att de får som kunde köra fick kryssa mellan bilarna så var skönt att vara i det racet där det gick undan.

I nästa heat blev det återigen jämnt mellan mig och Adenan men denna gång lyckades jag vinna vilket var väldigt skönt innan det var dax för paus. Var rejält hungrig men fanns inte mycket mer än några smaklösa strips som fick stilla den värsta hungern. Blev dock lite fel i planeringen vilket gjorde att vi skulle vänta 14 heat som efter lite beräkning skulle vara över hundra minuter så då vi konstaterade att det fortfarande var över en timme kvar då vi hade käkat så blev det att skippa resten och åka hem. Får bli att köra lite en annan gång istället.

Last saturday me, Fransisca, Musade, Adenan and some of their friends went to drive go-cart in a place located near IKEA. After some discussions i ended up in the same race as Adenan and Fransisca. Soon it showed that Adenan got a really good speed and he won our race but i was not far behind so after seeing Musade and some of his friends race it was time for us again. This time i managed to beat Adenan and as always its nice with a victory.

Since its kind of expensive to drive only one ticket we bought a lot and shared the cost so after having a break we planned to start again. But since it ended up being to much waiting we cancelled the rest and will go another time.

Blev inte så mycket vila efter helgens äventyr till muren och Zhengzhou, då Jan skulle åka hem på fredag så var det bara att börja lägga upp en strategi för att hinna med att se de viktigaste delarna. Efter 2 timmars vila blev det således att åka vidare till Himlens Tempel och titta runt på de viktigaste delarna i det området.

Det som nog gjorde oss mest intresserade var att vakterna och några migrantarbetare höll på att flytta nattens snö… De tippade den på ett ställe för att sedan 8 arbetare återigen skulle skotta upp den på ett cykelflag och tippa den 15 meter bort. Varför vänta en dag så att det smälter på egen hand men har man hur mycket människor som helst som skall vara sysselsatta så får vara uppfinningsrik och hitta på arbete. De trodde nog att vi aldrig hade sett snö då vi fotade dem.

Kilade förbi själva huvudbyggnaden vid templet och gick sedan vidare till ekoväggen för att kommunicera, smidigt då vi kunde tala svenska så man kunde urskilja varandras röster från alla kinesers rop och skrik. Blir imponerad av ekoväggen varje gång då det är ett perfekt bygge och transporterar vidare ett klart ljud. Besökte även den sista delen som skall ses inne i parken som är The Center of Heaven Stone där legenden säger att om man står på den och talar så hörs det överallt…

Blev sedan att gå till den närliggande  pärlmarknaden då Jan hade fått i uppdrag att shoppa lite leksaker. Blev ett hårt prutande och tillslut köpte han ett antal hjärnpysselspel av en gubbe med 3-4 tänder, gäller ju se till att inte ungarna blir tröga. Då det började bli stängningsdags tog vi en taxi till Sanlitun för att vara med på the Bookworms måndagsquiz. Då jag har läst ungefär 10 böcker i mitt liv om man inte räknar alla Kalle Anka Pocket så tänkte jag att Jan kunde vara en bra förstärkning till laget.

Han satt dock lika frågande som oss övriga då alla konstiga frågor radades upp förutom på frågan vilken författare har sålt mest böcker. Jag satt lite fundersam medan Jan stred för Dan Brown, brasilianarna listade upp några konstiga författare jag aldrig hört talas om förutom Stephen King som lät som ett intressant val. Kommer inte ihåg vad det slutade med att vi svarade men blev iallafall totalt fel. Den vi skulle ha skrivit var Agatha Christie vilket var en författare som ingen hade nämnt. Då vi sammanfattade alla våra poäng kan vi väl konstatera att de var inget att hänga i granen…

Nästa dag skickade jag iväg Jan till Förbjudna staden medan jag själv kilade på lektion. Hade planerat en eftermiddagsrutt där vi sedan kunde mötas vid norra utgången för att kila upp i Jingshan parken för att få en bra utsikt över Pekings inre delar.

Då Kina leddes av kejsaren så fick inget som byggdes vara högre än den högsta i Förbjudna staden.  Jingshan parken är på det sättet lite annorlunda då det är exakt vad den är då centrala delarna består av en kulle med ett litet tempel. Det är ingen naturlig kulle utan den uppkom då vallgraven runt Förbjudna staden byggdes. Allt material som grävdes upp lades i en jättehög vilket sedan blev hjärtat av Jingshan parken. Det är enda stället i Peking där man har en bra vy över de mest centrala delarna och det är alltid intressant att titta ut över alla hustak i Förbjudna staden samt övriga intressanta byggnader. Det blåste dock rejält kallt denna dag så blev ett snabbt besök innan vi kilade vidare.

Hade ett jobbmöte inplanerat så behövde hitta en bra restaurang att sitta på, slutade med den prisbelönta restaurangen KFC… Efter mötet blev det vandring i ett av Pekings Hutongområden för att titta på lite traditionella bostäder innan vi passerade Trum- och Klocktornen som står med bara 100 meters mellanrum. Ska försöka ta mig upp i Trumtornet nån dag då jag tror att det man bör ha en perfekt vy över Houhai därifrån.  Houhai var vårt mål och tanken var att ta en öl på någon av de många restaurangerna, dock var det frysgrader så efter att ha spanat in en kines som precis hade tagit ett vinterdopp blev det varm Oboy med grädde på Starbucks. Kan nämnas att han självklart körde utan bastu som alla fega nordbor använder utan då han kom upp tog han lugnt på sig kläderna för att sedan cykla hem, man kan ju undra vem som är viking…

Onsdagen möttes vi upp efter att Jan hade kollat på trångbodda djur i Peking zoo (ligger alldeles utanför knuten) för att sedan glida upp till Sommarpalatset. Är ett väldigt stort område (ca 280 hektar) i nordöstra Peking som användes som sommarresidens för kejsaren. Det mesta brändes upp av fransmän och andra ockupationsmakter under 1800-talet men har byggts upp igen.

Började med att titta på 17th Arch Bridge som är en väldekorerad marmorbro över till en liten ö med lite tempel mm. Det trevliga med Sommarpalatset i jämförelse med exempelvis Förbjudna staden är just att det finns mycket träd och vatten medan Förbjudna staden är väldigt mycket sten.

Gick sedan vidare till den långa paviljongen som är en öppen korridor på över 700 meter och överallt i taket är det unika målningar. ÄR verkligen fint gjort och denna slutar i ett av Sommarpalatsets konstigaste saker, marmorbåten. Det är en stor vit stenklump som skapades under återuppbyggnaden av Sommarpalatset efter att det hade blivit nerbränt. Det var Cixi som från början var konkubin (klättrade högt i graderna) som lyckades styra över kejsaren och bestämde att det skulle genomföras och hon plöjde ner det mesta av marinens budget i marmorbåten och Sommarpalatset. Detta anses av vissa vara en orsak att det var så enkelt för de allierade att inta Kina och Peking då de inte hade någon marint försvar.

Då det ej är tillåtet att  kila ut på båten så blev det att ta några bilder för att sedan bestiga Sommarpalatset högsta kulle typ, 60 meter upp. Där man en fin utsikt över vattnet och ser även 17 Arch Bridge där vi började turistandet.

De viktigaste delarna var då avklarade och istället hoppade vi i en taxi för att åka vidare till olympiarenorna. Var väl fel tid att hoppa i en bil klockan 17:30 men man behöver åka med 3 olika tunnelbanelinjer för att komma till stadion vilket heller inte kändes motiverande. Efter lite köande kom vi iallfall fram dit och det jag främst kommer ihåg vara alla extremt jobbiga försäljare, som motargument försökte jag sälja en nyckelring vilket gjorde dem lite förvirrade. Jan var mest imponerad över de stora och onödiga avspärrningarna som är runt om vilket jag kan hålla med om. De stora breda gatorna närmast är helt avstängda och ger en konstig känsla att vandra runt på en flerfilig väg utan att riskera att bli påkörd. Tog lite bilder och cirkulerade ett varv runt fågelboet, såg några unga kineser som hade skridskoträning utomhus genom att hoppa åt sidan vilket kändes helt felplacerat då det inte fanns någon is den närmaste kilometern.

Då de viktigaste delarna hade avverkats så ägnades sista dagen åt shopping, Jan hade i uppdrag att handla en radiostyrd bil och under förmiddagen kilade han till crazy market en bit ifrån mig. Slutade med att han köpte en radiostyrd helikopter åt sig själv istället för en bil… Så för att öka hans chanser att undvika att bli jagad med kaveln i Karlstad så åkte vi till Wangfujing där de har en stor leksaksaffär, efter att ha spanat runt lite hittade vi ett par radiostyrda bilar och hela inköpslistan var komplett.

Blev även att titta förbi Wangfujings matmarknad men denna gång fick det bli utan att äta en massa konstiga saker utan mest titta vilka udda saker som fanns.

Det var en intensiv vecka men hann med att visa upp de viktigaste delarna i Peking och alltid trevlig att få lite besök, nästa kompis tittar förbi i slutet av mars så då blir det igång igen.

No time to rest after the intense weekend so after getting back and taking a shower it was just to leave for Temple of Heaven.  One of the most fashinating things for the day was to watch the chinese workers moving the snow that fell during the night and as usual they werent so effective… Walked around and visited the different temple areas before we headed for the Bookworm for the monday quiz. Since it was going to be only about books i hoped that Jan was going to fill in with some info since i havent read so many books in my life and no nothing about different authors. It ended up being a really hard quiz so he was as confused as everybody else and we didnt get too many scores.

On tuesday he toured the Forbidden city in the morning and i meet him at the north entrence afterwards to go and have a look at Jingshan park. Its the highest point in central Beijing and gives a good view over for example the Forbidden City. The main hill in the park is from the construction of the moat around the Forbidden city, all the things they dug up were placed in a huge pile north of the palaces to be a park. Continued and walked around some hutongs and ended up by the Drum and Bell tower before continuing for a beer in Hou hai, since it was a bit too cold the beer ended up being hot chocolate…

The next day it was time for the Summer Palace in north west Beijing, its a really huge park with temples where the emperor used to be during the summer. During the 19th century it was burned down by occupation forces but was built up againg and at the same time the most of the budget for the marines were spend on for example a big marble boat (one of the big tourist attractions in the SP). Some claims this to be the main reason that it was so easy for the allied forces to conquer Beijing in the year 1900.

After visiting the different areas of the park the trip continued to the Bird Nest, im always impressed by the building and specially in the evening when they put on all the lights around the stadium.